Kentauren var en av de 48 konstellationerna som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.
Mytologi
Enligt den grekiska mytologin led kentauren Folos det ironiska och nesliga ödet att tappa en av hjälten Herakles förgiftade pilar på sin fot. Herakles odödliggjorde honom då genom att lyfta upp honom på himlavalvet och låta honom bli stjärnbilden Kentauren.
Kentauren är en ljusstark stjärnbild som innehåller två av stjärnhimlens tio ljusstarkaste stjärnor. [4][1]
α - Alfa Centauri (Rigil Kentaurus) är en multipelstjärna på bara 4,3 ljusårs avstånd från Jorden, vilket gör den till vår närmaste granne i rymden. Systemets kombinerade magnitud är -0,27. Rigil Kentaurus kommer från arabiskaRijl Qantūris som betyder “Kentaurens fot”. Den har också fått namnen Rigil Kent och Toliman. Proxima Centauri heter den komponent i systemet som befinner sig allra närmast oss, på 4,2 ljusårs avstånd. Den har emellertid endast av magnitud 11,05 varför det krävs teleskop för att se den.
β - Beta Centauri (Hadar eller Agena) är en blåvit jätte av magnitud 0,6.
θ - Theta Centauri (Menkent eller Haratan) är en orange jätte av magnitud 2,06.
Omega Centauri (NGC 5139, Caldwell 80) är en klotformig stjärnhop med magnitud 5.33. Den listades som stjärna av Ptolemaios, beskrev 1677 av den engelske astronomen Edmond Halley som nebulosa och fastställdes sedan av den tysk-brittiske astronomen William Herschel på 1830-talet som vad den var – en stjärnhop. Omega Centauri innehåller flera miljoner stjärnor.
NGC 5286 (Caldwell 84) är en klotformig stjärnhop av magnitud 8.31.
Centaurus A (NGC 5128, Caldwell 77) är en elliptisk galax och den femte ljusstarkaste galaxen på natthimlen. Kärnan innehåller ett supermassivt svart hål och är en av de starkaste utomgalaktiska radiostrålningskällorna. Centaurus A är av magnitud 6,84.