HD 101584

HD 101584
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Kentauren
Rektascension	11^t 40^m 58,80515 ^s[1]
Deklination	-55° 34′ 25,8147 ″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	7,01[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	A6 Ia[3]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	+10,89 ± 0,68[2] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -7,935[1] mas/år Dek.: -0,243[1] mas/år
Avstånd	6 000 ± 200 lå (1 830 ± 70 pc)
Detaljer
Massa	0,5 - 1[4] M☉
Radie	18,6[4] R☉
Luminositet	1 600 (400 – 5 000)[4] L☉
Temperatur	8 500[5] K
Ålder	miljoner år
Andra beteckningar
HD 101584, ALS 19790, CD-54 4274, CPD-54 4707, GSC 08634-01166, HIC 56992, HIP 56992, IRAS 11385-5517, 2MASS J11405880-5534258, PPM 340313, SAO 239288, TYC 8634-1166-1, UCAC2 50013228, USNO-B1.0 0344-00270407, uvby98 100101584, V885 Centauri, Gaia DR3 5343168568718268800, Gaia DR1 5343168564398393728, Gaia DR2 5343168568718268800[2]

HD 101584 är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Kentauren, som också har variabelbeteckningen V885 Chamaeleontis. Den har en minsta skenbar magnitud av ca 7,0[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,55 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 6 000 ljusår (ca 1 830 parsek) från solen. Andra källor anger ett avstånd av 1 800 till 5 900 ljusår.[4][6] Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 11 km/s.[2]

Egenskaper

Primärstjärnan HD 101584 A är en blå till vit superjättestjärna av spektralklass A6 Ia.[3] Den har en massa som är 0,5 - 1[3] solmassa, en radie som är ca 19[4] solradier och har ca 400 – 5 000 gånger solens utstrålning av energi[4] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 8 500 K.[4] Stjärnan är antingen en post-AGB-stjärna, men mer sannolikt en post-RGB-stjärna.

Följeslagaren är en röd dvärg eller möjligen en vit dvärg med låg ljusstyrka, som kretsar kring primärstjärnan med en period av 150-200 dygn. Konstellationen är omgivet av en långsamt roterande stoftskiva, troligen orienterad face-to-face mot solsystemet, och en storlek på cirka 150 astronomiska enheter.[4]

Variabilitet

International Variable Star Index säger att stjärnan varierar mellan visuell magnitud 6,90 och 7,02, med en period av 87,9 dygn.[7] Koen och Eyer upptäckte dock, i stjärnans Hipparcosdata, en variation av stjärnans ljusstyrka med en period på 6,744 dygn och en amplitud på endast 0,02 magnituder.[8]

En ljuskurva i för V885 Centauri, plottad från Hipparcos-data.[9]

Nebulosan

HD 101584 och den omgivande nebulosan, sedd av Hubbleteleskopet

Bilden från rymdteleskopet Hubble visar en diffus omgivande miljö med en cirkulär ring runt HD 101584. ALMA kartlade nebulosan runt HD 101584 och kunde kartlägga regionen nära den centrala dubbelstjärnan. Nebulosan består av en central kompakt källa, en ekvatorial densitetsökring (skiva), ett bipolärt utflöde med hög hastighet och en timglasstruktur som omger utflödet. Utflödet når en maximal hastighet på cirka 150 km/s och lutar mot siktlinjen med 10 ^+10₋₅°. Det finns bevis för ett andra bipolärt utflöde med en annan orientering än det stora utflödet.[9] Den inre skivan, uppvärmd till 1 540 K, har för närvarande sublimerats av stjärnans ökande ljusstyrka.[10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 101584, 21 oktober 2022..

Noter

1. ^ [ ] Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
2. ^ [ ] HD 101584 (unistra.fr). Hämtad 2023-01-09.
3. ^ [ ] Sivarani, T.; Parthasarathy, M.; García-Lario, P.; Manchado, A.; Pottasch, S. R. (June 1999). "Spectroscopy of the post-AGB star HD 101584 (IRAS 11385-5517)". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 137 (3): 505–519. arXiv:astro-ph/9907310. Bibcode:1999A&AS..137..505S. doi:10.1051/aas:1999259. ISSN 0365-0138. S2CID 16274320.
4. ^ [ ] Olofsson, H.; Khouri, T.; Maercker, M.; Bergman, P.; Doan, L.; Tafoya, D.; Vlemmings, W. H. T.; Humphreys, E. M. L.; Lindqvist, M.; Nyman, L.; Ramstedt, S. (March 2019). "HD 101584: circumstellar characteristics and evolutionary status". Astronomy & Astrophysics. 623: A153. arXiv:1902.02153. Bibcode:2019A&A...623A.153O. doi:10.1051/0004-6361/201834897. ISSN 0004-6361. S2CID 102480818.
5. Olofsson, H.; Black, J. H.; Khouri, T.; Vlemmings, W. H. T.; Humphreys, E. M. L.; Lindqvist, M.; Maercker, M.; Nyman, L.; Ramstedt, S.; Tafoya, D. (2021). "Heavy-element Rydberg transition line emission from the post-giant-evolution star HD 101584". Astronomy and Astrophysics. 651: A35. arXiv:2105.00699. Bibcode:2021A&A...651A..35O. doi:10.1051/0004-6361/202140537. S2CID 233481052.
6. "ALMA catches beautiful outcome of stellar fight". Atacama Large Millimeter/submillimeter Array.
7. "V0885 Cen". The International Variable Star Index. AAVSO. Hämtad 21 oktober 2022.
8. Koen, Chris; Eyer, Laurent (March 2002). "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 331 (1): 45–59. Bibcode:2002MNRAS.331...45K. doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x. Hämtad 21 oktober 2022.
9. ^ [ ] "/ftp/cats/more/HIP/cdroms/cats". Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Strasbourg astronomical Data Center. Hämtad 15 oktober 2022.
10. VLTI/PIONIER reveals the close environment of the evolved system HD101584, 2020, arXiv:2008.11555