HD 117618

HD 117618
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Kentauren
Rektascension	13^t 32^m 25,55543^s[1]
Deklination	-47° 16′ 16,9091″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+7,17 (V)[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	G0 V[3]
B–V	+0,603 ± 0,010[2]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	+1,60 ± 0,76[2] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: +24,87[1] mas/år Dek.: -125,01[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	26,34 ± 0,60[1]
Avstånd	124 ± 3 lå (38,0 ± 0,9 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	4,27[2]
Detaljer
Massa	1,10 ± 0,02[4] M☉
Radie	1,17 ± 0,04[4] R☉
Luminositet	1,6 ± 0,1[4] L☉
Temperatur	6 019 ± 50[4] K
Metallicitet	+0,03 ± 0,01 (Fe/H)[5]dex
Vinkelhastighet	3,67[6] km/s
Ålder	4,0 ± 1,3[4] miljarder år
Andra beteckningar
HD 117618, CD-46 8708, CPD-46 6391, GSC 08265-02722, HIC 66047, HIP 66047, 2MASS J13322555-4716168, PPM 318594, SAO 224228, TYC 8265-2722-1, uvby98 100117618, Gaia DR1 6083860757203971456, Gaia DR2 6083860761505899904 [7]

Dofida eller HD 117618 är en ensam stjärna[8] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kentauren. Den har en skenbar magnitud av ca 7,17[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 26,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 124 ljusår (ca 38 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 1,6 km/s.[2]

Nomenklatur

HD 117618 och dess planet HD 117618 b gavs på förslag av Indonesien, under kampanjen NameExoWorlds år 2019 organiserad av International Astronomical Union, namnen "Dofida", som betyder vår stjärna i Nias-språket, respektive "Noifasui" med betydelsen kretsar runt på Nias-språket (härlett från ordet ifasui, vilket betyder att kretsa runt, och nej, vilket anger att handlingen inträffade i gången tid och fortsatte till nutid).[9]

Egenskaper

HD 117618 är en solliknande gul stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V.[3] Den har en massa som är ca 10 procent större än[4] solmassan, en radie som är ca 17 procent större än[4] solradien och har ca 1,6 gånger solens utstrålning av energi[4] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 6 000 K.[4]

Planetsystem

År 2005 meddelade teamet Anglo-Australian Planet Search upptäckten av en exoplanet med liten massa i omloppsbana kring HD 117618. Objektet hittades genom mätningar av variationer i radialhastighet, som var större än de som kunde orsakas av värdstjärnans inre rörelser. Den bästa keplerianska anpassningen till data gav en periodicitet på 25,8 dygn med en excentricitet på ca 0,37 och en halv storaxel av 0,17 AE. Den nedre gränsen för objektets massa beräknades vara 0,16 M_J.[10] Dess värden fastställdes därefter enligt tabellen nedan.[11]

HD 117618 solsystem[11]

Planet	Massa	Halv storaxel (AE)	Siderisk omloppstid (d)	Excentricitet	Inklination	Radie
b	≥0,178 ± 0,021 MJ	0,176 ± 0,010	25,827 ± 0,019	0,42 ± 0,17	-	-

Se även

• Lista över exoplaneter

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 117618, 30 juli 2020.

Noter

1. ^ [ ] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
2. ^ [ ] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
3. ^ [ ] Gray, R. O.; et al. (July 2006). "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample". The Astronomical Journal. 132 (1): 161–170. arXiv:astro-ph/0603770. Bibcode:2006AJ....132..161G. doi:10.1086/504637.
4. ^ [ ] Bonfanti, A.; Ortolani, S.; Nascimbeni, V. (2016). "Age consistency between exoplanet hosts and field stars". Astronomy & Astrophysics. 585: A5, 14 pp. arXiv:1511.01744. Bibcode:2016A&A...585A...5B. doi:10.1051/0004-6361/201527297.
5. Adibekyan, V.; et al. (August 2016). "Abundance trend with condensation temperature for stars with different Galactic birth places". Astronomy & Astrophysics. 592: 12. arXiv:1606.04714. Bibcode:2016A&A...592A..87A. doi:10.1051/0004-6361/201628883. A87.
6. Delgado Mena, E.; et al. (April 2015). "Li abundances in F stars: planets, rotation, and Galactic evolution". Astronomy & Astrophysics. 576: 24. arXiv:1412.4618. Bibcode:2015A&A...576A..69D. doi:10.1051/0004-6361/201425433. A69.
7. "HD 114837". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-07-30.
8. Raghavan, Deepak; et al. (July 2006), "Two Suns in The Sky: Stellar Multiplicity in Exoplanet Systems", The Astrophysical Journal, 646 (1): 523–542, arXiv:astro-ph/0603836, Bibcode:2006ApJ...646..523R, doi:10.1086/504823.
9. "Approved names (§ Indonesia)". Name Exo Worlds. IAU. Hämtad 18 januari 2020.
10. Tinney, C. G.; et al. (2005). "Three Low-Mass Planets from the Anglo-Australian Planet Search". The Astrophysical Journal. 623 (2): 1171–1179. Bibcode:2005ApJ...623.1171T. CiteSeerX 10.1.1.491.2941. doi:10.1086/428661.
11. ^ [ ] Butler, R. P.; et al. (2006). "Catalog of Nearby Exoplanets". The Astrophysical Journal. 646 (1): 505–522. arXiv:astro-ph/0607493. Bibcode:2006ApJ...646..505B. doi:10.1086/504701.

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/66047/hd117618.