Lysings härad

Lysings härad
Härad
Rökstenen
Lysings häradsvapen
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland
Socknar Heda
Kumla
Rök
Stora Åby
Svanshals
Trehörna
Västra Tollstad
Ödeshög
Lysings härads läge i Östergötlands län.
Lysings härads läge i Östergötlands län.
Lysings härads läge i Östergötlands län.

Lysings härad var ett härad i västra Östergötland vid Vättern och Smålandsgränsen. Häradets område motsvarar delar av Ödeshögs kommun och Mjölby kommun. Arealen mätte 464 km², varav land 438 och befolkningen uppgick 1920 till 9 797 invånare.[1] Häradet var tidigt förenat med Dals härad med tingsplats fram till 1400-talet i Hästholmen.[2] Senast vid år 1600 var häraderna separerade och tingsplatsen för Lysings härad låg i till 1727 i Åby, därefter till 1919 i Ödeshög, och efter 1919 i Mjölby.

Namnet

År 1347 skrevs Lysingshæradh. Detta består av namnet på en gammal tingsplats, nämligen Lysinger, vilket betyder "ljus, öppen plats", "glänta" eller dylikt.

Geografi

Lysings härad ligger mellan Tåkern och gränsen till Småland. I norr präglas området av den sydligaste delen av den odlade och bördiga Östgötaslätten kring Tåkern och foten av Omberg, vars södra hälft ligger inom Lysings härad. I söder dominerar Hålavedens bergiga skogstrakter.

I häradsområdet ligger bland annat tätorten Ödeshög och ruinerna av Alvastra kloster. Söder härom ligger hamnplatsen Hästholmen, som under äldre medeltid var tingsplats. Vid Hästholmen fanns förr järnvägsstation samt ångbåtsbrygga.

Socknar

Lysings härad omfattade följande socknar:

I Ödeshögs kommun

I Mjölby kommun

Tingsplatser

A. Gemensamt för Lysings och Dals härader[3] :

B. Lysings härad:

Det kan i äldre tider ha funnits tingsplatser på andra ställen också. Dock knappast vid Tingstad som ligger avsides i Holaveden. Däremot är det troligt att den så kallade Tingsmaden vid gränsen mellan Stora Åbys och Röks socken har varit tingsplats. Tingsmaden ligger endast en kilometer från huvudvägen genom Lysings härad.

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1899 Lysings, Dals och Aska fögderi
  • 1900-1917 Lysings och Göstrings fögderi
  • 1918-1990 Mjölby fögderi ej mellan 1946 och 1967 för Ödeshögs, Västra Tollstads och Stora Åby socken
  • 1946-1966 Vadstena fögderi för Ödeshögs, Västra Tollstads och Stora Åby socken

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

Häradshövdingar

Ämbetstid[5] Namn Levnadstid
1354–1360 Bengt Nilsson
1375–1384 Harald Bagge
1393–1419 Nils Magnusson (Stolpe) eller (Röde)
1432–1453 Matts Odenkarl
1458–1477 Sven Pedersson (Sparre)
1477–1491 Hans Kruse
1518 Måns Gadh
1523 Peder Svenske
1535–1537 Erik skrivare
1537–1543 Germund Svensson (Somme) -1560
1544–1546 Nils Arvidsson
1549 Olof Eskilsson
1558 Johan Siggesson (Svartingstorps-ätten)
1568 Erik Knutsson
1573 Erik Ambjörnsson
1578–1580 Bengt Knutsson (Hand)
1581–1582 Peder Ribbing
1583–1587 Anders Grijs –1587
1589–1594 Hans Åkesson (Soop)
1594–1599 Erik Ryning –1613
1600–1607 Hans Stuart –1618
1607–1628 Axel Drake
1628–1641 Åke Soop
1641– Olof Berling
1658–1660 Johan Ödell
1660–1678 Nils Lindegren
1678– Zacharias Rehnberg
1716-1724 Johan Lothigius 1681–1724
1724-1737 Magnus Eneroth
1738-1747 Carl Stenholm
1747-1763 Israel Trolle 1716–1795
1763-1772 Elias Magnus Nordenstolpe
1772-1782 Anders Jansson
1782-1794 Carl Jakob von Strokirch 1753-1800
1794-1821 Ture von Nackreij 1759-1821
1822-1838 Mattias Weibull 1783–1838
1838-1846 Jonas Abraham Tornérhielm 1798–1877
1846-1860 Lars Petter Eneqvist 1797–1860
1860-1880 Johan Olof Söderholm
1880-1889 Simzon Koch
1890-1905 Carl Landegren
1905-1936 Erik Petersson
1936-1947 Alvar Montelius 1880-1949
1947-1958 Herbert Fagerström 1892-1967
1959-1970 Tage Silfverskiöld 1909-1985

Referenser

Noter

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  2. ^ Wildte, Fridolf (1934). Östergötlands tingsställen. sid. 175. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305125045/http://hembygdsbok.odeshog.se/web/odeskult/internet.nsf/0/9874F4612C3ACA53C12577C10040812E/%24file/0.pdf. Läst 11 december 2023  
  3. ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sid. 283
  4. ^ Andersson, Thorsten. ”Lysings härad och dess socknar” ( PDF). Ödeshögs Hembygdsbok. Ödeshögs kommun. http://hembygdsbok.odeshog.se/uploads/entry_documents/1066/lysings_harad_och_dess_socknar.pdf?1486316935. Läst 19 februari 2021. 
  5. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. 1. Stockholm: Norstedt. sid. 285-287. Libris 54407 

Webbkällor

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Andersson, Halvar (red); Strövtåg i Lysingsbygden, Ödeshögs kulturnämnd, 1972, LIBRIS-id 8214465
  • Friesen, Otto von (1870-1942); Rökstenen - runstenen vid Röks kyrka, Lysings härad Östergötland läst och tydd, Stockholms, 1920, BURK-nummer 484169
  • Petersson, Conny L. A. (1947-); Jättarna i Lysings härad, Borensberg - Noteria, 1983, LIBRIS-id 382595
  • Stora Åby sparbank, En bok om Lysings härad utgiven av Stora Åby sparbank i anledning av dess 50 åriga tillvaro 1902-1952, Stora Åby, 1952, BURK-nummer 1300878


v • r
Härader i Östergötland
Östergötlands vapen