|
Stora Åby socken
Stora Åby socken i Östergötland ingick i Lysings härad, ingår sedan 1971 i Ödeshögs kommun och motsvarar från 2016 Stora Åby distrikt. Socknens areal är 103,61 kvadratkilometer, varav 102,52 land.[1] År 2000 fanns här 976 invånare.[2] En del av Ödeshög samt sockenkyrkan Stora Åby kyrka ligger i denna socken. Administrativ historikStora Åby socken har medeltida ursprung under namnet Åby socken. 23 augusti 1940 antogs nuvarande namn officiellt som dock använts sedan 1800-talet. 1652 utbröts 7 1/8 mantal till den då nybildade Trehörna socken, som 1863 följdes av ytterligare en överföring på 1/4 mantal. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Stora Åby församling och för de borgerliga frågorna till Stora Åby landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Ödeshögs landskommun som 1971 ombildades till Ödeshögs kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Ödeshögs församling.[3] 1 januari 2016 inrättades distriktet Stora Åby, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000. Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Lysings härad. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet, Ombergs kompani och Andra livgrenadjärregementet, Vadstena kompani.[4] GeografiStora Åby socken ligger öster och sydost om Ödeshög. Socknen norra del består till största delen av slättland medan den södra delen sträcker sig in i Hålavedsskogen.[5][6][1] FornlämningarKända från socknen är spridda stensättningar från bronsåldern samt åtta gravfält och 4,5 kilometer av stensträngar från järnåldern. Två runristningar är kända från kyrkan, båda nu försvunna.[5][6][7][8] NamnetNamnet (1327 Aaby) kommer från kyrkbyn, som ligger vid Åbyån.[9] KälkeboiternaKälkeboiterna var en religiös sekt, som uppkom i Stora Åby socken i början av 1880-talet. Sektens ledare var förpantningsägaren Sven August Andersson. Han föddes i Ödeshög 1838 och gifte sig 1869 med Sofia Svensdotter, född 1832 i Ödeshög. Makarna flyttade till skattehemmanet Erikslund i Kälkebo i Stora Åby socken, där sekten höll sina möten. Sektens ledare ansåg sig vara Gud Fader, enligt en anteckning i husförhörslängden. Medlemmarna i sekten kom huvudsakligen från fem familjer i trakten.[10] Sekten vägrade att låta sina barn gå i allmänna skolor. Det ledde till långvariga slitningar mellan sektens företrädare och skol- och kyrkomyndigheterna i Stora Åby, vilket finns dokumenterat i kyrko- och skolrådsprotokollen från åren 1885 till år 1907. Första gången föräldrarna i sekten inkallades inför skolrådet var 30 juli 1885. Det fanns även makar som vägrade döpa sina barn. 1893 beslöt skolrådet att hämta ett av barnen i Kälkebo med tvång. I april 1896 förhördes två syskon som hade undervisats i hemmet, och därefter beslöt skolrådet att frikallade dem från skolan.[10] Sektledaren Sven August Andersson, som kallades för "Far i Kälkebo", dog 1901, och hans hustru Sofia dog 1907. Den sista anteckningen i kyrko- och skolrådsprotokollen är från 1907, och handlar om ett av kälkeboiternas barn som hade undervisats i hemmet, men fick avgångsbetyg från skolan 1907.[10] Se ävenReferenserFotnoter
Vidare läsning
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
