Ydre härad

Ydre härad
Härad
Sunds kyrka
Ydre häradsvapen
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Socknar	Asby socken Norra Vi socken Sunds socken Svinhults socken Torpa socken Västra Ryds socken
Ydre härads läge i Östergötland. Ydre härads läge i Östergötland.

Ydre häradsdräkt

Ydre härad var ett härad i Östergötland, tidigare en del av smålandet Kinda. Häradet motsvarar nuvarande Ydre kommun som fått sitt namn av häradet. Arealen mätte 781 km², varav land 674 och befolkningen uppgick 1920 till 7 464 invånare.[1] Tingsplats var till 1948 Sunds kyrkby, därefter Kisa.

Geografi

Ydre härad omfattade ett område mellan sjön Sommen och gränsen mot Småland. Häradsområdet omfattar landskapets högsta och mest kuperade skogstrakter kring vattendelaren mellan Svartåns, Stångåns och Emåns vattensystem. Södra delen av sjön Sommen samt ön Torpön i Sommen, tillhörde Ydre härad.

Sommen-området är känt för sina gamla kurorter och vilohem. Största ort är Österbymo.

Socknar

Ydre härad omfattade följande socknar:

• Del av Askeryds socken - Före den 1 maj 1877, enligt beslut den 9 januari 1863, tillhörde den så kallade Lägerbobygden om 23 och 3/4 mantal Askeryds kyrkosocken och Östergötlands län och Ydre härad.[2] Området tillhörde Askeryds jordebokssocken fram till 1878 år jordebok, då det överfördes till Västra Ryds jordebokssocken.[3]
• Del av Rumskulla socken (före 1891)
• Asby socken
• Norra Vi socken
• Sunds socken
• Svinhults socken
• Torpa socken
• Västra Ryds socken
• Malexanders socken (huvuddelen av socknen låg i detta härad till 1920, då delen överfördes till Göstrings härad)

Historik

Ydre härads historia har nedtecknats av bland andra Leonhard Fredrik Rääf (1786–1872). Rääf, som kallades Ydredrotten, var starkt konservativ och avskydde bland annat järnvägar, vilket sägs ha bidragit till att området vid denna tid inte kom att genomdras av järnvägsbyggen.[4] Rääfs livsverk var Samlingar och anteckningar till en beskrifning av Ydre härad i Östergötland.

Ydre nedtecknas tidigast år 1279 som just "Ydre", och namnet härstammar sannolikt från det fornsvenska ordet ydher, som betyder "idegran". Ortnamnet skulle då betyda 'trakten där det växer idegran'.[5]

Ydre ingick i smålandet Kinda.

Ydre ingick sedan tidig medeltid i Östergötlands lagsaga men ingick kameralt under stor del av unionstiden i Stegeholms län som i övrigt innehöll delar som ligger i nuvarande Småland. Före Vasatiden fördes Ydre ut ur Stegeholms län och när Smålands lagsaga bildade 1559 ingick inte Ydre i denna.

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

• 1720–1966 Kinda och Ydre fögderi
• 1967–1990 Linköpings fögderi

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

• 1680–1947 Ydre tingslag i
  • 1680–1777 Kinda, Ydre, Vifolka och Valkebo häraders domsaga
  • 1778–1963 Kinda och Ydre domsaga
• 1948–1963 Kinda och Ydre domsagas tingslag i Kinda och Ydre domsaga
• 1964–1970 Linköpings domsagas tingslag i Linköpings domsaga

• 1971– Linköpings tingsrätt och domsaga

Häradshövdingar

Ämbetstid[6]	Namn	Levnadsperiod
1279	Carl Falk af Skortebo
1397–1411	Gjurd Carlsson Foot	–1411
1421–1432	Jöns Knutsson (båt)	-1433
1443–1447	Harald Johansson (fisk)
1450	Erengisle Nilsson	–1469
1460–1464	Sven Nilsson (Slatte)
1526–1541	Jöns Slatte	–1542
1545–	Tord Olofsson skrivare
1550–1551	Christer Persson (Halvhjort till Flishult)
1552–1557	Henrik Persson
1559	Olof Gustafsson (Stiernbjäle)
1568	Tönne Olofsson
1573	Christoffer Olsson
1587–1594	Arvid Wildeman	–1617
1594–1608	Arvid Drake	–1618
1608–1621	Peder Törnsköld	1578–1642
1621–1622	Mårten Lindeberg	–1652
1643–1651	Samuel Kylander	1608-1652
1653–1654	Måns Ekegren
	Johan Rosenhane	1611–1661
1663–1665	Carl Mörner af Tuna	1605–1665
1665–1679	Gustaf Persson Banér	1618–1689
1679–	Anders Ehrenfelt	1637–1724
1680–1686	Olof Hägerhjelm	1628–1699
1686–1698	Mauritz Ludvig Holst	1636–1700
1698–1723	Samuel Hytthon	1664–1723
1724–1742	Peter Hederhielm
1743–1744	Johan Broström
1744–1747	Jonas Ekman
1747–1762	Fredrik Otto Wrangel af Lindeberg
1763–1778	Sigfrid Gahm
1778–1810	Leonard Hindrik Rääf
1811–1823	Lars Jakob Grapengiesser
1824–1856	Carl Gustaf Hjertström
1857–1879	August Edvard von Hartmansdorff
1880–1906	Hugo Hedenstierna	1836–1916
1907–1939	Caspar Henrik Gavelius Cederschiöld
1939–1962	Christian Julius Söderström
1962–1970	Elis Herman Dahlin

Källor

Noter

1. Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
2. (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 14. Arkiverad från originalet den 6 februari 2015. https://www.webcitation.org/6W9OZpsu9?url=http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015  Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
3. (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 13. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T1l4UijN?url=http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014  Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
4. Göran Hassler (red); Röster i Östergötland (sid 203), En bok för alla, 1998, ISBN 91-7221-043-5
5. Wahlberg, Mats (2016). Svenskt ortnamnslexikon. sid. 375. Läst 4 maj 2017 
6. Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. 1. Stockholm: Norstedt. sid. 278-281. Libris 54407 

Webbkällor

• Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Tryckta källor

• Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
• Nordisk familjebok, uppl 3, band 20, 1934

Vidare läsning

• Mattsson, Malin (1855-1935); I Ydre på 1800-talet - minnen och anteckningar, Norrköping, 1932, LIBRIS-id 420984
• Norrby, Robert (1875-1969); Ydre härads gårdsnamn, Norstedts, Stockholm, 1905, LIBRIS-id 427870
• Rääf i Småland, Leonhard Fredrik (1786-1872); Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland, Linköping, 1856-1875, LIBRIS-id 486900
• Åkerman, Folke (1925-); Ydre härads gårdar, Stockholm, 1988, ISBN 91-7970-524-3