Gullbergs härad

Gullbergs härad
Härad
Vreta klosters kyrka
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Socknar	Björkebergs socken Flistads socken Ljungs socken Vreta klosters socken Stjärnorps socken
Gullbergs härads läge i Östergötland. Gullbergs härads läge i Östergötland.

Gullbergs härad var ett härad i Östergötland. Gullbergs härad omfattade ett område nordväst om Linköping vid västra och norra stranden av Roxen, som idag hör till Linköpings kommun. Arealen mätte 301 km² före 1928, 280 efter, varav land 264 och befolkningen uppgick 1920 till 6 441 invånare.[1] Tingsställe var från 1599 till 1699 Vreta kloster (se nedan). Därefter och fram till 1918 var Sjögestad i Vreta klosters socken tingsställe. Från 1918 var Linköping häradets tingställe.

Namnet

Häradets namn skrevs 1353 "Gulbær hærædh". Förleden "Gul" kan uttydas "gul växtlighet, bördig mark". Namnet Gullberg har redan tidigare knutits till Gullbergshögen sydöst om orten Berg i Vreta klosters socken.

Geografi

Området består i söder av flack, uppodlad lerslätt, i de högre liggande områdena norr om den väst-östliga förkastningsbranten genom Östergötland härskar skogen. Inom häradet finns bland annat samhällena Ljungsbro och Berg.

Socknar

Fem socknar ingår i Gullbergs härad:

• Björkebergs socken
• Flistads socken (före 1887 även del i Bobergs härad)
• Ljungs socken (före 1890 även del i Bobergs härad)
• Vreta klosters socken
• Stjärnorps socken (före 1889 även del i Finspånga läns härad och före 1870 del i Åkerbo härad)

Före 1895 ingick även delar av Västerlösa socken i Gullbergs härad.

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

• 1720-1899 Gullbergs, Bobergs och Valkebo fögderi
• 1900-1917 Vifolka, Valkebo, Gullbergs fögderi
• 1918-1945 Motala fögderi
• 1946-1990 Linköpings fögderi dock Björkebergs socken mellan 1952 och 1967 till Mjölby fögderi.

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

• 1680-1917 Gullbergs tingslag i
  • 1680-1761 Bobergs, Gullbergs, Finspånga läns och Bråbo häraders domsaga
  • 1762-1791 Bobergs och Gullbergs häraders domsaga
  • 1792-1849 Bobergs, Gullbergs, Bråbo och Finspånga läns häraders domsaga
  • 1850-1917 Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga
• 1918-1923 Valkebo och Gullbergs tingslag i Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga
• 1924-1970 Linköpings domsagas tingslag i Linköpings domsaga

• 1971- Linköpings tingsrätt och domsaga

Tidiga tingsplatser

Enligt ortnamnsforskaren Thorsten Andersson[2] föreligger följande tidiga tingsplatser i Gullbergs härad:

• A. Kända genom medeltida diplom:
• Gunnarstorp 1356
• Gullberg 1379-1466

• B. Kända enligt häradets domböcker:
• Vreta (kloster) 1599-1699 (till och med sommartinget 1699)
• Sjögestad, Vreta klosters socken 1699-

Äldsta tingsplatsen var Gullberg som gett namn åt häradet.[3] Gunnarstorp får betraktas som en mer tillfällig tingsplats.

Häradshövdingar

Ämbetstid	Namn	Levnadstid
1353–1356	Magnus Petersson Virde
1370	Knut Nilsson
1399–1419	Gudmund Gregersson (nedvänd sparre)
1431	Magnus Karlsson
1512	Jon Nilsson
1517–1518	Peder Knutsson (Soop)
1526–1531	Peder Knutsson
1531–1532	Erik Slatte
	Lydert Slatte
1546–	Axel Eriksson (Bielke)
1568	Lars Svensson
1569–1573	Simon Larsson
1578–1579	Arvid Gustafsson (Stenbock)	1541–
1581–1597	Erik Jönsson (Lillie)	–1597
1613–1614	Vilhelm Krumar
1615–1617	Tyge Gyllencreutz
1618–1620	Måns Persson Gammal
1628–1641	Åke Soop
1642	Erik Drysenius
1650–1652	Jakob Lithman
1652–1653	Johan Nilsson Hultenius	–1653
1680-1689	Anders Westeman	1652–1705
1689-1705	Johan Aswer	1654–1705
1705-1716	Anders Fägerstierna	1681–1728
1716-1721	Lars Sandberg	1681–1721
1721-1742	Gustaf Adolf Lagerfelt	1693–1769
1742-1751	Anders Ahlgren	1702–1751
1752-1778	Samuel Uggla
1778-1792	Elof Wetterman
1792-1795	Per Adolf Blidberg	1747–1826
1795-1839	Per Aschan	1764–1839
1840-1849	Paul Gustaf Norin	1780–1849
1850-1851	Fredrik Carl Pereswetoff-Morath
1852-1859	Carl Johan Ek
1860-1889	Arnold Georg Rudling
1890-1923	Gustaf Hjalmar Bergh
1924-1936	Carl Wilhelm Åstrand
1936-1957	Helge Arvid Sjögren
1957-1970	Elis Herman Dahlin

Källor

Noter

1. Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
2. Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sidorna 229-230
3. Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sidan 230

Webbkällor

• Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter

Tryckta källor

• Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
• Carl Fredric Broocman (1993). Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor ... (faksimil; originalet Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760). Linköping: G. Ekströms förlag. ISBN 91-970540-9-7 
• Focus (3. upplagan). Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1972. sid. 1336, band 2. Libris 2253430 
• Nationalencyklopedin multimedia 2000 plus