Bankekinds härad var ett härad i Östergötland. Häradet omfattade delar av nuvarande Linköpings och Åtvidabergs kommuner, vilka är en del av Östergötlands län. Den totala arealen mätte 563 km² varav land 508 och befolkningen uppgick 1920 till 12 164 invånare.[1] Tingsställe var sedan 1597 Svinstad, där från 1680 till 1753 även Strömsbro, Lerboga, Eriksstad och Fillinge användes. Från 1776 till 1782 var tingsstället i gästgiveriet i Fillinge, för att därefter flytta till Åtvidaberg för att 1789 åter flytta till Fillinge och sedan 1889 flytta till Linköping.
Landskapet Östergötland har varit befolkat sedan urminnes tider och dess invånare omtalas för första gången under folkvandringstiden. Redan tidigt utgjorde landskapet en av de tre centralbygder som under medeltiden skulle komma att forma konungariket Sverige. Slättbygderna i landskapets centrala delar genomkorsades under stenåldern av en fjärd som förband sjön Vättern med havet, och vartefter landet höjdes bildades den bördiga Östgötaslätten på vilken delar av Bankekinds härad var beläget. Namnet Bankekind kommer av fornsvenskansBankakinda och har ett efterled -kind som är vanligt bland häradsnamnen i Östergötland och kommer av ett isländskt ord för släkt eller ätt. Förledet Banke- kommer av ett personnamn och ska alltså tolkas som av Bankes släkt. Häradets ursprungliga tingsplats uppges under 1300-talet ligga vid Risla, vilket sedermera byter namn till Slätamo. År 1792 färdigställs ett nytt tingshus i Fillinge söder om Bankekinds kyrka, vilket används fram till år 1889. Lokaler kvarstår i närmast oförändrat skick och används idag av den lokala hembygdsföreningen. Ytterligare en tingsplats förefaller ha funnits i Göthult i Åtvids socken vilken i det närmaste torde ha använts av det omkringliggande bergslaget som tidigt bildades i trakten.
Bankekinds härad genomkorsades tidigt av den medeltida ridvägen Eriksgatan. Den tidigaste sträckningen passerade via Söderköping och löpte därefter mot Linköping via Askeby kyrka där en kungsgård fanns. Redan under 1000-talet byggdes en bro över vadet nära kyrkan som i sin tur lär ha uppförts under kung Knut Erikssons regeringstid. Någon gång före år 1185 har både kungsgård och kyrka skänkts till Cisterciensorden och Askeby kloster grundades som ett dotterkloster till Vreta kloster som grundats c:a 100 år tidigare. Trots att klostret fungerade som gästgiveri längs den viktiga vägen fick det aldrig den betydelse som andra större kloster åtnjöt, och efter upprepade bränder och förfall stängdes det helt efter reformationen år 1529. Närmare Linköping väster om Askeby ligger Vårdsbergs kyrka som uppfördes under 1100-talet som en rundkyrka med försvarsfunktioner. Kyrkan var belägen vid den viktiga bron över Vårdsbergsån och utgör den enda bevarade kyrkan i sitt slag i hela Östergötland.
Staden Linköping uppstod i gränslandet mellan Bankekinds, Åkerbo och Hanekinds härader. Platsen var tidigt tingsplats för det östgötska landstingetLionga ting och redan tidigt uppfördes en kungsgård vid bron över Stångån. Gravfält, storhögar och runstenar pekar på platsens uråldriga historia och redan under 1000-talet uppfördes här den första kyrkan som under 1100-talet kom att byggas ut till Linköpings domkyrka. Gården som sedermera kom att bli Linköpings slott började uppföras under det tidiga 1100-talet, vilket gör det till en av landets äldsta bevarade profana byggnader. Linköping var inte det medeltidaÖstergötlands största stad - både Skänninge och Söderköping var betydligt större - men det kom onekligen att utvecklas till den absolut viktigaste, och flera viktiga möten av såväl kyrklig som världslig natur kom att hållas i staden liksom flera kröningar. Som industristad kom Linköping att växa stort under tiden efter Andra världskriget då försvarsindustrin med SAAB i spetsen ledde utvecklingen, och den är numera större än den traditionella industristaden Norrköping som dock endast ligger 40 km nordost om Linköping.
I Bankekinds härad sydligaste delar hittades under medeltiden stora kopparfyndigheter och en bergslag kom att uppstå kring nuvarande Åtvidaberg. Brytningen vid Bersbo koppargruvor i Värna socken inleddes under 1500-talet, och samhället kom att växa till en större bruksort där det som mest bodde 1 200 invånare, och mellan gruvorna och Åtvidaberg löpte Östergötlands första järnväg. Under 1850- och 60-talen var gruvan faktiskt Sveriges största kopparproducent. Åtvidaberg växte fram som industriort och kom framförallt att utvecklas under den första halvan av 1900-talet när industrikoncernen AB Åtvidabergs industrier blev världsledande inom utvecklingen av kontorsräknemaskiner. Företaget bytte under 1960-talet namn till Facit AB och hade som mest 14 000 anställda i 140 länder med Åtvidaberg som koncerncentrum. Orten blev municipalsamhälle och fick år 1947köpingsrättigheter. Här passerade dessutom Östra centralbanan som förbinder Linköping med Västervik.
1680-1888 Bankekinds tingslag i Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds, Memmings (till 1853) och Skärkinds (till 1853) häraders domsaga (delad mellan 1781 och 1805 där Bankekind och Hanekinds härader bildade den ena)