Kepler-62

Kepler-62
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Lyran
Rektascension	18^t 52^m 51,05185^s[1]
Deklination	+45° 20′ 59,3996 ″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	ca 14,4 (Kp = 13,75)[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	K2 V[2]
B–V	+0,832[2]
Variabeltyp	Planetpassage-variabel
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	+17,51 ± 1,84[1] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -25,120[1] mas/år Dek.: -31,141[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	3,3209 ± 0,0112[1]
Avstånd	982 ± 3 lå (301 ± 1 pc)
Detaljer
Massa	0,764 ± 0,011[3] M☉
Radie	0,660 ± 0,0045[3] R☉
Luminositet	0,2565 ± 0,0045[3] L☉
Temperatur	5 062 ± 71[3] K
Metallicitet	-0,37 ± 0,04[2]
Vinkelhastighet	0,4 ± 0,5[2] km/s
Ålder	7 ± 4[2] miljarder år
Andra beteckningar
KOI-701, UCAC4 677-064691, AP J18525105+4520595, KIC 9002278, 2MASS J18525105+4520595, Gaia DR3 2107001283431633408, Gaia DR2 2107001283431633408[4]

Kepler-62 eller KOI-701, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Lyran. Den har en skenbar magnitud av ca 14,4[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 3,32 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 982 ljusår (301 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 18 km/s.[1]

Egenskaper

Kepler-62 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass K2 V.[2] Den har en massa som är ca 0,76[3] solmassa, en radie som är ca 0,66[3] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,257 gånger solen[3] vid en effektiv temperatur av ca 5 100 K.[3]

Jämförelse av storleken hos planeterna Kepler-69c, Kepler-62e, Kepler-62f och jorden. Exoplaneterna är konstnärens uttryck.

Planetsystem

Den 18 april 2013 tillkännagavs att stjärnan har fem exoplaneter, varav två, Kepler-62e och Kepler-62f, ligger inom stjärnans beboeliga zon.[2][5] Den yttersta, Kepler-62f, är troligen en stenplanet.[2] Planeterna har bestämts med hjälp av transitmetoden som Kepler-teamet använder för att upptäcka fall av minskad ljusstyrka hos stjärnor. Dessa sänkningar i ljusstyrka kan tolkas som effekten av planeter vars banor passerar framför dess stjärna sett ur jordens perspektiv, även om andra fenomen också kan bidra.[6]

Beteckningarna b , c , d , e och f härrör från upptäcktsordningen,[7] men i fallet med Kepler-62 tillkännagavs alla kända planeter i systemet på en gång varför b appliceras på den närmaste planeten till stjärnan och f på den längst bort från stjärnan.[2] Planeternas radie ligger mellan 0,54 och 1,95 jordradie. Av särskilt intresse är planeterna e och f , eftersom de var de bästa kandidaterna för att vara fasta planeter som ligger i den beboeliga zonen kring stjärnan vid upptäcktstillfället. Deras radier, 1,61 respektive 1,41 jordradier, placerar dem i ett radieområde där de kan vara solida jordplaneter. Deras positioner inom Kepler-62-systemet innebär att de faller inom Kepler-62:s beboeliga zon där avståndsintervallet för en given kemisk sammansättning (betydande mängder koldioxid för Kepler-62f och ett skyddande molntäcke för Kepler-62e) gör att dessa två planeter kan ha flytande vatten på sin yta,[2] som kanske helt täcker dem.[8][9] Planeternas massa kunde inte direkt bestämmas med vare sig den radiella hastigheten eller transittidsmetoden vilket leder till svag övre avgränsning för planeternas massa. För e och f uppgår den övre gränsen till 36 respektive 35 jordmassor, men den verkliga massan förväntas vara betydligt lägre.[2] Baserat på sammansättningsmodeller uppskattade Planetary Habitability Laboratory massan för planeterna till 2,1, 0,1, 5,5, 3,6 respektive 2,6 jordmassor.[10] Förekomsten av ytterligare en exoplanet (på ett avstånd av 0,22 AE, mellan Kepler-62e och Kepler-62f förutspåddes, men ingen sådan planet har upptäckts.[11] För att stabilt hålla samman planetsystemet, som är mycket känsligt för störningar, kan inga ytterligare jätteplaneter befinna sig inom 30 AE från moderstjärnan.[12]

Kepler-62 solsystem[2]

Planet	Massa	Halv storaxel (AE)	Siderisk omloppstid (d)	Excentricitet	Inklination	Radie
b	<9 M🜨	0,0553 ± 0,0005	5,71493 ± 0,00001	-	89,2 ± 0,4°	1,31 ± 0,04 R🜨
c	<4 M🜨	0,093 ± 0,001	12,4417 ± 0,00001	-	89,7 ± 0,2°	0,54 ± 0,03 R🜨
d	<14 M🜨	0,120 ± 0,001	18,16406 ± 0,00002	-	89,7 ± 0,3°	1,95 ± 0,07 R🜨
e	<36 M🜨	0,427± 0,004	122,3874 ± 0,0008	-	89,98 ±0,02°	1,670 ± 0,051 R🜨
f	<35 M🜨	0,718 ± 0,007	267,29 ± 0,005	-	89,9 ± 0,03°	1,461 ± 0,070 R🜨

Se även

• Lista över exoplaneter
• Keplerteleskopet

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kepler-62, 14 maj 2023..

Noter

1. ^ [ ] Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
2. ^ [ ] Borucki, William J.; et al. (18 April 2013). "Kepler-62: A Five-Planet System with Planets of 1.4 and 1.6 Earth Radii in the Habitable Zone". Science Express. 340 (6132): 587–90. arXiv:1304.7387. Bibcode:2013Sci...340..587B. doi:10.1126/science.1234702. hdl:1721.1/89668. PMID 23599262. S2CID 21029755. Hämtad 18 april 2013.
3. ^ [ ] Borucki, William; Thompson, Susan E.; Agol, Eric; Hedges, Christina (May 2019). "Kepler-62f: Kepler's First Small Planet in the Habitable Zone, but Is It Real?". New Astronomy Reviews. 83: 28–36. arXiv:1905.05719. Bibcode:2018NewAR..83...28B. doi:10.1016/j.newar.2019.03.002.
4. KOI-701 (unistra.fr). Hämtad 2023-08-05.
5. Johnson, Michele; Harrington, J.D. (18 April 2013). "NASA's Kepler Discovers Its Smallest 'Habitable Zone' Planets to Date". NASA. Hämtad 18 april 2013.
6. Morton, Timothy; Johnson, John (23 August 2011). "On the Low False Positive Probabilities of Kepler Planet Candidates". The Astrophysical Journal. 738 (2): 170. arXiv:1101.5630. Bibcode:2011ApJ...738..170M. doi:10.1088/0004-637X/738/2/170. S2CID 35223956.
7. Hessman, F. V.; Dhillon, V. S.; Winget, D. E.; Schreiber, M. R.; Horne, K.; Marsh, T. R.; Guenther, E.; Schwope, A.; Heber, U. (2010). "On the naming convention used for multiple star systems and extrasolar planets". arXiv:1012.0707 [astro-ph.SR].
8. "Water worlds surface: Planets covered by global ocean with no land in sight". Harvard Gazette. 2013-04-18. Hämtad 2013-04-19.
9. Kaltenegger, L.; Sasselov, D.; Rugheimer, S. (October 2013). "Water Planets in the Habitable Zone: Atmospheric Chemistry, Observable Features, and the case of Kepler-62e and -62f". The Astrophysical Journal. 775 (2): L47. arXiv:1304.5058. Bibcode:2013ApJ...775L..47K. doi:10.1088/2041-8205/775/2/L47. S2CID 256544. L47.
10. Mendez, Abel (April 18, 2013). "NASA Kepler Discovers New Potentially Habitable Exoplanets". Planetary Habitability Laboratory. Archived from the original on 2019-10-21. Hämtad 10 augusti 2016.
11. Scholkmann F (2013). "A prediction of an additional planet of the extrasolar planetary system Kepler-62 based on the planetary distances' long-range order" (PDF). Progress in Physics. 4 (4): 85–89. Bibcode:2013PrPh....9d..85S. Arkiverad från original (PDF), 2016-04-05.
12. Becker, Juliette C.; Adams, Fred C. (2017), "Effects of Unseen Additional Planetary Perturbers on Compact Extrasolar Planetary Systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 468 (1): 549–563, arXiv:1702.07714, Bibcode:2017MNRAS.468..549B, doi:10.1093/mnras/stx461, S2CID 119325005

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/121894/kepler62.