Epsilon Lyrae

Epsilon^1 Lyrae (ε^1)
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Lyran
Rektascension	18^t 44^m 20,345889^s[1]
Deklination	39° 40′ 12,4533″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	4,66[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	A3 V + F0 V[3]
U–B	+0,065[2]
B–V	+0,16[2]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-31,20 ± 1,7[4] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: 11,09[1] mas/år Dek.: 61,39[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	20,10 ± 0,76[1]
Avstånd	162 ± 6 lå (50 ± 2 pc)
Andra beteckningar
ADS 11635, WDS 18443+3940, 4 Lyrae, HIP 91919, HD 173582, HR 7051, BD+39° 3509, SAO 67310

Epsilon^22 Lyrae (ε^2)
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Lyran
Rektascension	18^t 44^m 22,78056^s[1]
Deklination	39° 36′ 45,7851″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	4,59[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	A6 Vn + A7 Vn[3]
U–B	+0,075[2]
B–V	+0,18[2]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-24,40 ± 1,7[5] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: 6,18[1] mas/år Dek.: 50,42[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	20,97 ± 0,50[1]
Avstånd	156 ± 4 lå (48 ± 1 pc)
Andra beteckningar
ADS 11635, WDS 18443+3940, 5 Lyrae, HIP 91926, HD 173583, HR 7052, BD+39°3510, SAO 67309

Epsilon Lyrae (ε Lyrae, förkortat Epsilon Lyr, ε Lyr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbel dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lyran. De har en skenbar magnitud på 4,66/4,59[2] och är synliga för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer.[6] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,10/20,97 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 162/156 ljusår (50/48 parsek) från solen.

Egenskaper

Det norra stjärnparet kallas Epsilon^1 Lyrae och det södra Epsilon^2 Lyrae och kretsar kring varandra. Vid observation med högre förstoringar kan båda dubbelstjärnorna delas upp ytterligare i egna dubbelstjärnor, det vill säga systemet innehåller två uppsättningar dubbelstjärnor som kretsar kring varandra. Att kunna observera komponenterna samtidigt i vart och ett av paren är ett vanligt referensvärde för upplösningseffekten hos ett teleskop, eftersom de enskilda paren ligger så nära varandra. År 2006 var stjärnorna i Epsilon^1 Lyrae separerade med 2,35 bågsekunder och i Epsilon^2 Lyrae med ungefär samma belopp. Sedan de första precisionsmätningarna av deras omlopp på 1980-talet har båda stjärnparen förflyttat sig endast några grader i positionsvinkel.

Komponenterna i Epsilon^1 Lyrae med magnitud på 4,7 respektive 6,2 är separerade med 2,6 bågsekunder och har en omloppsperiod som endast kan grovt uppskattas till ca 1 200 år, vilket betyder deras avstånd är ca 140 AE från varandra. Komponenterna i Epsilon^2 Lyrae med magnitud 5,1 respektive 5,5 är separerade med 2,3 bågsekunder och har en ungefär hälften så stor omloppstid. De båda stjärnparen själva är inte närmare än 0,16 ljusår från varandra, och tar hundratusentals år för att genomföra en ett omlopp kring varandra.[7][8]

En femte komponent i stjärnsystemet, som kretsar kring en av stjärnorna i Epsilon^2 Lyrae, observerade 1985 med speckle-interferometri och bekräftades av två efterföljande observationer. Ingen omloppsbana kan beräknas från sådana begränsade data, men dess snabba rörelse tyder på en omloppsperiod på några tiotals år. Den maximala observerade separationen på 0,2 bågsekunder utesluter direkt visuell observation.

Ett antal andra närliggande stjärnor kan också vara en del av systemet, vilket ger systemet totalt tio stjärnor. Systemets arrangemang sammanfattas i tabellerna nedan.

Stjärnor i systemet

	Magnitud	Spektraltyp
A	5,02	A2
B	6,02	A4
C	5,14	A3
D	5,37	A5
E	11,71
F	11,2
G	13,83
H	13,22
I	10,43
a	10,43

[6][9]

Omloppspar

	Separation (bågsekunder)	Separation (ae)	Senaste Positions-vinkel	Period (år)	Halv storaxel (bågsekunder)	Noteringar
AB-CD	208,2	10,500	172			ε^1-ε^2
AB	2,3	116	347	1804,41	4,742	komponenter i ε^1
CD	2,4	121	79	724,307	2,92	komponenter i ε^2
Ca	0,1	5	225			senast upptäckt interferometrisk följeslagare
AI	149,6	7500	138
CE	63,7	3200	333
EF	46	2300	37
EG	50	2500	238
GH	35	1800	358

[6][9][10]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

1. ^ [ ] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
2. ^ [ ] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data. SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
3. ^ [ ] Abt, Helmut A.; Morrell, Nidia I. (1995). "The Relation between Rotational Velocities and Spectral Peculiarities among A-Type Stars". Astrophysical Journal Supplement. 95: 135. Bibcode:1995ApJS...99..135A. doi:10.1086/192182.
4. Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
5. Kharchenko, N. V.; et al. (2007). "Astrophysical supplements to the ASCC-2.5: Ia. Radial velocities of ~55000 stars and mean radial velocities of 516 Galactic open clusters and associations". Astronomische Nachrichten. 328 (9): 889. arXiv:0705.0878. Bibcode:2007AN....328..889K. doi:10.1002/asna.200710776.
6. ^ [ ] Burnham, Robert (1966). Burnham's Celestial Handbook. Dover Publications Inc. pp. 1151–1153. ISBN 0-486-24064-9.
7. Jim Kaler. "Epsilon Lyrae". Kaler's Stars. Hämtad 18 november 2013.
8. http://observing.skyhound.com/archives/jul/HR_7051.html
9. ^ [ ] ”Washington Double Star Catalog”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110517105248/http://ad.usno.navy.mil/wds/Webtextfiles/wdsnewframe.html. Läst 19 december 2010. 
10. ”Sixth Orbit Catalog”. Arkiverad från originalet den 12 april 2009. https://web.archive.org/web/20090412084731/http://ad.usno.navy.mil/wds/orb6.html. Läst 19 december 2010. 

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/epsilonlyrae
• http://stars.astro.illinois.edu/sow/epslyr.html