Andrakammarvalet i Sverige 1899

Andrakammarvalet i Sverige 1899

25 Juli - 30 September 1899
Sveriges riksdags andra kammares 230 platser

Andrakammarvalet i Sverige 1899 hölls i Sverige 1899.

Valsystem

Valsättet var en blandning av indirekta- och direkta val. I 135 av landsbygdens 150 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 46 stadsvalkretsarna. Resterande 15 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 80 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (22 mandat), Göteborg (9 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (2 mandat) och Gävle (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.[1] Av folkmängden den 31 december 1898, 5 062 918, hade 339 876 (6,7 %) rösträtt.

Valkampanj

Valet kom till stor del att handla om rösträtten, som aktualiserats efter att ett liberalt rösträttsförslag framlagts i andra kammaren. På valdagen (i Stockholm), den 22 september, publicerades författaren och poeten Verner von Heidenstams diktcykel Ett folk i Svenska Dagbladet, där han kritiserade kravet på ekonomisk inkomst som ett villkor för rösträtt, med de kända orden "Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar".[2]

Valresultat

Andra kammaren behöll en konservativ majoritet, även om Lantmannapartiet backade. Valdeltagandet sjönk något jämfört med 1896. Under 1900 års riksdags första dagar bildades Liberala samlingspartiet av ett 80-tal liberala riksdagsmän. Denna liberala gruppering kom att bli en stark kraft i svensk politik under de kommande åren.

Partivis

Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1900 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats [3]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

Parti		Röstfördelning		Mandat
		Röster	Elektorer	Antal	+/-
	Lantmannapartiet	38 608	392	117	-11
	Liberala samlingspartiet	37 765	0	87	nytt
	Vänstervilde	578	0	1	ny
	Högervilde	555	0	1	ny
	Socialdemokraterna	313	0	1	+-0
	Obundna	7 245	16	23	-21
	Övriga	48 303	96	-	-
Antal giltiga röster		133 367	504	230	-
Ogiltiga röster		1 035	0
Totalt		134 402	504

Ideologisk tillhörighet

Ideologi	Röster (%) [4]	Mandat [5]	+/-
Konservativa	53,2	137	-19
Liberaler	46,8	92	+19
Socialdemokrater		1	+-0
Totalt	100,0	230	-

Valdeltagande

Antal

	Direkta val	Indirekta val	Samtliga val
Städerna	43 227	-	43 227
Landsbygden	91 175	2 577	93 752
Hela Sverige	134 402		136 979

Andel

	Direkta val	Indirekta val	Samtliga val
Städerna	56,8	-	56,8
Landsbygden	37,6	12,0	35,5
Hela Sverige	42,2		40,3

Källor

• Peter Esaiasson (1990). Svenska valkampanjer 1866-1988. Stockholm: Allmänna förlaget. ISBN 91-38-92035-2 
• Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International.
• Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897-1899

Fotnoter

1. Riksdagsordningen 1866
2. ”Heidenstam 150 år”. Gefle dagblad. 7 juli 2009. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305005719/http://www.gd.se/kultur/heidenstam-150-ar. Läst 27 februari 2015. 
3. I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.
4. The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell
5. Riksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international