Andrakammarvalet i Sverige 1890
Andrakammarvalet i Sverige 1890 hölls i Sverige 1890. ValsystemValsättet var en blandning av indirekta och direkta val. I 108 av landsbygdens 147 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 41 stadsvalkretsarna. Resterande 39 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 81 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (24 mandat), Göteborg (10 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (3 mandat), Gävle (2 mandat), Uppsala (2 mandat) och Karlskrona (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var. Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.[1] Av folkmängden den 31 december 1889, 4 774 409, hade 288 096 (6,0 %) rösträtt. ValresultatValet innebar en seger för frihandelsvännerna som återtog de viktiga mandaten i Stockholm och en majoritet i andra kammaren. För den protektionistiske statsministern Gustaf Åkerhielm blev läget mer pressat, även om första kammaren fortfarande hade en klar tullvänlig majoritet. Valdeltagandet ökade något. PartivisSiffrorna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1891 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats [2]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.
Ideologisk tillhörighet
ValdeltagandeAntal
Andel
Källor
Fotnoter
|
Portal di Ensiklopedia Dunia