Europaparlamentsvalet i Sverige 2004 ägde rum söndagen den 13 juni2004. Drygt 6,8 miljoner personer var röstberättigade i valet om de 19 mandat som Sverige hade tilldelats innan valet. I valet tillämpade landet ett valsystem med partilistor och Sainte-Laguës metod (jämkade uddatalsmetoden), med en fyraprocentsspärr för småpartier. Sverige var inte uppdelat i några valkretsar, utan fungerade som en enda valkrets i valet.
Det EU-kritiska partiet Junilistan, som hade bildats samma år, stod för valets skräll. Trots att opinionsmätningar innan valet pekade på att partiet skulle hamna runt fyraprocentsspärren, lyckades partiet erhålla över 14 procent av rösterna och därmed tre mandat. Junilistans framgång innebar att alla de stora etablerade partierna backade i röstandelar. Både Socialdemokraterna och Moderaterna tappade varsitt mandat.[2] Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta nationella val sedan den allmänna rösträttens införande i Sverige. Även Vänsterpartiet och Folkpartiet, som båda hade lyckats väl i valet 1999, tappade varsitt mandat och tre respektive fyra procentenheter av väljarstödet. Likaså förlorade Miljöpartiet och Kristdemokraterna ett mandat var, medan Centerpartiet var det enda riksdagspartiet som kunde behålla samtliga av sina mandat från valet 1999.[2]
Valdeltagandet minskade med en procentenhet till 37,85 procent. Det var därmed det lägsta valdeltagandet i ett svenskt Europaparlamentsval. Det var också det lägsta valdeltagandet i valet 2004 bland alla de medlemsstater som blivit medlemmar i unionen före 2004.[3] Valdeltagandet kan jämföras med deltagandet i riksdagsvalet 2002 och 2006, då det uppgick till över 80 procent.
Dessa personer blev valda till ledamöter.[1] För att bli personvald behöver kandidaten få minst 5 % av partiets personkryss, och att partiet har fått mandat som kandidaten kan ta i anspråk.
.jpg)
.jpg)
