För andra betydelser, se Huya (olika betydelser) . 38628 Huya Konstnärens föreställning om 38628 Huya
Upptäckt Upptäckare I. Ferrin [ 1] Upptäcktsdatum 10 mars 2000 Beteckningar MPC-beteckning 38628 Huya Alternativnamn 2000 EB173 Uppkallad efter Huya Småplanetskategori plutino Omloppsbana [ 2] Epok : 5 juli 2021Aphelium 50,68 AU Perihelium 28,55 AU Halv storaxel 39,62 AU Excentricitet 0,279226 Siderisk omloppstid 249,34 år Medelomloppshastighet 4,732 km/s Medelanomali 8,847° Inklination 15,47° Longitud för uppstigande nod 169,4° Periheliumargument 68,48° Månar 1 Fysikaliska data Diameter 533[ 3] +25,1 -24,4 [ 4] Massa 8,3–16 × 1019 ? kg Medeldensitet 2,0 g/cm³ Ytgravitation (ekvatorn)0,12–0,15? m/s² Flykthastighet 0,23–0,28? km/s Albedo 0,05 Temperatur ~44 K Absolut magnitud (H )4,84[ 2]
38628 Huya (2000 EB173 ) är ett transneptunskt objekt i Kuiperbältet . Det är klassificerat som en plutino och är möjligen en dvärgplanet . Objektet upptäcktes den 10 mars 2000 av astronomen Ignacio Ferrin vid Merida och är det ljusaste transneptuniska objekt man hittat sedan Pluto . [ 5] Huya i Wayuu folkets mytologi[ 6]
Fysiska egenskaper
Objektet uppskattades ha en diameter på cirka 530 kilometer enligt Spitzerteleskopet , men har senare, enligt både Spitzer- och Herschelteleskopets mätningar, ändrats till 458,7 ± 9,2 km. Med tanke på att objektet har en måne uppskattas numera diametern vara 406 ± 16 km. [ 5]
Himlakroppen har ett svagt synligt rödfärgat, nästan infrarött reflektionsspektrum, vilket tyder på att ytan kan vara rik på organiskt material som t. ex. tholiner .[ 5]
Omloppsbana
Medelavståndet från solen är cirka 39,72 astronomiska enheter . Objektet befann sig perihelium under december 2014 och befinner sig i mars 2017 28,6 astronomiska enheter från solen. Huyas omloppsbana är formad, liksom Plutos , så att objektet ibland befinner sig närmare solen än Neptunus . Objektet befinner sig för närvarande närmare solen än Neptunus och kommer vara det tills juli 2029.[ 5]
Den 12 juni 2012 upptäcktes en måne som kretsar runt objektet. Den upptäcktes av Keith S. Noll , William M. Grundy , Hilke E. Schlichting , Ruth Murray-Clay och Susan D. Benecchi genom observationer med Hubbleteleskopet . Månen uppskattas ha en diameter på 213 ± 30 km och ha 1 800 kilometers avstånd från Huya. Månen har den provisoriska beteckningen S/2012 38628 Huya 1. [ 5]
Referenser
^ ”JPL Small-Body Database Browser” . https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=38628+Huya . Läst 25 september 2008 . ^ [a b Minor Planet Center Queries , uppdaterad 30 september 2021.
^ ”TNO/Centaur diameters and albedos” . http://www.johnstonsarchive.net/astro/tnodiam.html . Läst 25 september 2008 . ^ John Stansberry, Will Grundy, Mike Brown, Dale Cruikshank, John Spencer, David Trilling, Jean-Luc Margot (2007). ”Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope” (PDF). University of Arizona, Lowell Observatory, California Institute of Technology, NASA Ames Research Center, Southwest Research Institute, Cornell University . http://arxiv.org/abs/astro-ph/0702538v2 . Läst 26 september 2008 . ^ [a b c d e LLC, Revolvy,. ”"38628 Huya" on Revolvy.com” (på engelska). www.revolvy.com . https://www.revolvy.com/main/index.php?s=38628%20Huya&item_type=topic . Läst 2 mars 2017 . [död länk
^ ”Minor Planet Center 38628 Huya” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=38628 . Läst 26 september 2018 . 
