Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, i dagligt tal ofta kallat Ekonomipriset[1][2] eller Nobelpriset i ekonomi,[3] är ett pris som instiftades 1968 av Sveriges riksbank i samband med bankens 300-årsjubileum och som administreras av Nobelstiftelsen.
Priset är inte ett av de fem nobelprisen som etablerades av 1895 års testamente av Alfred Nobel för utstående bidrag inom fälten kemi, fysik, litteratur, fred och fysiologi eller medicin.[4] Istället etablerades priset av Sveriges riksbank 1968 och har sedan dess delats ut varje år.[5] Det första priset tilldelades 1969 Ragnar Frisch och Jan Tinbergen.[6] Varje pristagare får en medalj, ett diplom och en pengasumma som har varierat genom åren.[5] 1969 gavs Frisch och Tinbergen sammanlagt 375 000 kronor, vilket i december 2007 motsvarade 2 871 041 kronor. 2024 var prissumman 11 miljoner kronor.[7] Priset delas ut i Stockholm vid en årlig ceremoni den 10 december, samma dag som Nobel dog.[8]
2024 hade 56 priser i ekonomi delats ut till 96 personer.[9] Institutionen med flest pristagare i ekonomi är University of Chicago; universitetets ekonomiavdelning har givit 15 pristagare.[10] År 2009, 40 år efter att priset började delas ut, gick det för första gången till en kvinna, Elinor Ostrom. Priset har senare delats ut till ytterligare två kvinnor: Esther Duflo 2019 och Claudia Goldin 2023.[9]
Den yngsta pristagaren är Esther Duflo som var 46 år när hon tilldelades priset och den äldste är Leonid Hurwicz som var 90 år.[9]
"för de arbeten genom vilka han utvecklat den statiska och dynamiska ekonomiska teorien och verksamt bidragit till att höja den analystekniska nivån inom den ekonomiska vetenskapen"[11]
"för hans empiriskt baserade tolkning av ekonomisk tillväxt som lett till ny och fördjupad insikt i den ekonomiska och sociala strukturen och utvecklingsprocessen"[12]
"för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt deras inträngande analys av det ömsesidiga beroendet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden"[15]
"för att ha gjort banbrytande insatser vid utvecklandet av system för nationalräkenskaper och därigenom radikalt förbättrat underlaget för empirisk ekonomisk analys"[25]
"för hans klarläggande av transaktionskostnadernas och de ekonomiska rättigheternas betydelse för det ekonomiska systemets institutionella struktur och funktionssätt"[32]
"för att ha vidgat tillämpningen av mikroekonomisk analys till att gälla ett brett område av individers beteenden och relationer, även utanför marknaden"[33]
"för att ha förnyat den ekonomiskhistoriska forskningen genom att använda ekonomisk teori och kvantitativa metoder för att förklara ekonomisk och institutionell förändring"[34]
"för att ha utvecklat och tillämpat hypotesen om rationella förväntningar och i grunden förändrat makroekonomisk analys och synen på ekonomisk politik"[36]
^Hird., John A. (2005). Power, Knowledge, and Politics. American governance and public policy. Georgetown University Press. sid. 33. ISBN 978-1-58901-048-2. OCLC231997210. ”the Bank of Sweden Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel, commonly referred to as the Nobel Prize in Economics, was awarded to economists beginning in 1969.”
.jpg)
.jpeg)
.jpg)
.JPG)
_(cropped).jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
_(cropped).jpg)
).jpg)
.jpg)
.png)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.png)
_(cropped).jpg)
