Phillipskurvan i sin klassiska form. Det råder ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Phillipskurvan i sitt klassiska utförande, avsedd som en allmängiltig teori, formulerades 1960 av Paul Samuelson och Robert Solow.
Termodynamik och neoklassisk syntes
Samuelson var den förste ekonomen att generalisera och utveckla de matematiska modeller som utvecklats inom termodynamiken, för att sedan använda på ekonomin och samhället. Han har också bidragit starkt till utvecklingen av den neoklassiska syntesen, som är en korsning mellan keynesianska och neoklassiska teorier och som dominerar inom dagens nationalekonomi. Samuelson bidrog också mer än kanske någon annan samtida ekonom till att höja den generella analytiska och metodologiska nivån inom nationalekonomin.
Välfärdsekonomi
Samuelson populariserade de så kallade Lindahl–Bowen–Samuelson-villkoren, kriterier att analysera avseende frågan om en viss handling ökar välfärden eller inte.
Arbetslöshet kontra inflation
Samuelson bidrog tillsammans med Robert Solow till att utveckla och popularisera phillipskurvan och det som den står för. Kurvan är en illustration över hur arbetslöshet och inflation normalt relateras till varandra. En lite högre inflation ger enligt teorin en lägre arbetslöshet och vice versa. Då stagflation rådde i världsekonomin på 1970-talet gällde dock inte sambandet och phillipskurvan blev ifrågasatt, bland annat av Milton Friedman.
Liksom Robort Solow, som han samarbetade med, var Paul Samuelson en känd förespråkare för medborgarlön och var livstidsmedlem i BIEN, Basic Income Earth Network.
Bortgång
Samuelson avled den 13 december 2009, efter en kort tids sjukdom.
Bibliografi
Foundations of Economic Analysis (1947, i förlängt nytryck 1983) betraktas som Samuelsons magnum opus. I boken, som utgår från författarens doktorsavhandling vid Harvard University, beskrev Samuelson hur de underläggande analogierna mellan teoretisk och tillämpad ekonomi kan studeras. Han skrev också om hur ekonomer med matematikens hjälp kan nå fram till målet om en "generell teori om de ekonomiska teorierna" (Samuelson, 1983, p. xxvi). Samuelson utgick i boken från termodynamikprofessorn Willard Gibbs teorier.
I Samuelson's Collected Scientific Papers fanns i augusti 2009 388 akademiska artiklar skrivna av Samuelson.
Samuelson var också författare av en lärobok, Economics. Den publicerades första gången 1948 och har nu kommit ut i sin 19:e utgåva. Boken har översatts till 49 språk och sålts i över fyra miljoner exemplar. Den skrevs i skuggan av den stora depressionen och andra världskriget och har bidragit till att sprida och popularisera John Maynard Keynes idéer.
^död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.[källa från Wikidata]
^Aiming for a ‘Higher Prize’Paul Anthony Samuelson (1915–2009), vol. 17, 3, European Journal of the History of Economic Thought, 5 juli 2010, s. 513-520, 10.1080/09672567.2010.496571, läs online.[källa från Wikidata]
