|
Odensala kyrka
 Odensala kyrka hörde tidigare till Odensala församling men ingår numera i Husby-Ärlinghundra församling. Kyrkan ligger omkring fyra kilometer norr om Märsta i Sigtuna kommun och är synlig från järnvägen mellan Stockholm och Uppsala. Under somrarna är Odensala kyrka en vägkyrka för Märsta pastorat. KyrkobyggnadenNuvarande kyrkobyggnad är en medeltida salkyrka uppförd av gråsten som troligen föregicks av en träkyrka från 1000-talet. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster och ett smalare kyrktorn i väster. Vid nordöstra sidan finns en sakristia och vid sydvästra sidan ett vapenhus. Kyrkorummet är indelat i fyra travéer där koret utgör den östligaste. Tillkomst och medeltida ombyggnaderKyrkan uppfördes vid slutet av 1100-talet och består av långhusets båda västra travéer. Äldsta sakristian, som numera är materialbod, tillkom förmodligen vid början av 1200-talet. Tornet byggdes inte samtidigt med långhuset utan tillkom senare, troligen på 1200-talet. Tegelportalen mellan långhus och vapenhus byggdes under 1200-talets senare hälft. Vid början av 1300-talet slogs två kryssvalv i långhuset. Tiden omkring 1500 är en viktig byggnadsperiod då långhuset utvidgades åt öster och försågs med två stjärnvalv utöver befintliga kryssvalv. Kyrkan fick då sitt nuvarande kor med samma bredd som långhuset. Samtidigt uppfördes en ny sakristia och ett nytt vapenhus. På initiativ av ärkebiskop Jakob Ulfsson, försågs kyrkorummets valv och väggar med kalkmålningar vars motiv är hämtade från Gamla Testamentet och anordnade enligt Biblia Pauperum. Målningarna, utfördes åren 1480-1500, tillskrivs en konstnär från Albertus Pictors verkstad. De består av fyra valv, som aldrig har varit överkalkade. Väggarnas målningar retuscherades 1896. Målningarna drabbades av en brand 1940 och fick en ny restaurering. 1973 rengjordes målningarna och konserverades. I Odensala kyrka visar Albertus Pictors målningar tecken på att representera Albertus Pictors ålderdomsstil. I kyrkans målningar märks en nedgång och förenkling i stilen, nyanser, skuggor och glansdagrar saknas till stor del och formen är grövre. Förklaringen till detta är att i Odensala kyrka har Albertus Pictors medarbetare måst överta en större del av arbetet än i tidigare kyrkor.[1] I juni 2012 hittades ett större fragment av en runsten i kyrkogårdsmuren. Ristaren antas vara Åsmund. Senare ombyggnaderUnder första hälften av 1700-talet inreddes tornet med sittplatser [2]. 1718 förstorades tre fönster på södra långväggen och året innan hade ett nytt fönster huggits upp i norra långväggen. Östra korfönstret förstorades något 1726 och ännu mer 1759. I samband med att fönstren förstorades överkalkades väggmålningarna. Takmålningarna blev däremot aldrig överkalkade. Den 28 december 1769 drabbades kyrkan av en eldsvåda, då tak och takstolar förstördes [3]. Åren 1770-1771 byggdes ett nytt yttertak [2] och samtidigt höjdes ytterväggarna 80 centimeter med en påbyggnad av tegel. Nya taket blev mindre brant än föregående tak [3]. En spetsig tornspira, som finns avbildad 1682 av Johan Hadorph, klarade branden 1769. Mot slutet av 1700-talet var tornspiran i behov av reparation och 1794 byttes den ut mot en huv. Dagens interiör är främst ett resultat av arkitekt Agi Lindegrens restaurering 1896. Bland annat togs de överkalkade väggmålningarna fram och målades om. Den 5 maj 1940 eldhärjades kyrkan återigen, då långhusets spåntak och tornhuven brann av. Kyrkan i övrigt lämnades oskadd. Långhuset fick ett nytt tak av tegel och tornet fick sin nuvarande huv av kopparplåt, krönt med förgylld kula och kors [4]. En kyrkklocka flyttades in i tornet, medan två andra kyrkklockor blev kvar i en fristående klockstapel [4]. Inventarier
Orgel
Bildgalleri
Klockstapel och kyrkklockorPå Skörsta gärde omkring 400 meter söder om kyrkan står en rödmålad klockstapel från 1725. Tidigare klockstapel stod på kyrkogården. Stapelns korsprydnad bär årtalet 1815 då en viktig ombyggnad lär ha ägt rum [8]. Stapeln är klädd med brädor och täcks av en spånklädd huv som kröns med ett järnkors. Stapelns inre konstruktion är bestruken med rödtjära vilket antyder att den från början inte var inklädd. I stapeln hänger två klockor, storklockan och mellanklockan, medan lillklockan numera är upphängd i kyrkans torn. Storklockan är omgjuten 1871 av J.A. Beckman. Mellanklockan är skänkt till kyrkan 1737 och omgjuten av J.A. Beckman 1894. Lillklockan är gjuten 1695 av J. Bierman och omgjuten år 1871 av J. A. Beckman [4]. Hösten 2004 genomgick klockstapeln en renovering, då bland annat fasaderna rödtjärades och luckorna svarttjärades [8]. Se ävenReferenserNoter
Tryckta källor
Vidare läsning
Webbkällor
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
