1600-talet

	1600-talet
	År:
	1600 \| 1601 \| 1602 \| 1603 \| 1604; 1605 \| 1606 \| 1607 \| 1608 \| 1609
	1610 \| 1611 \| 1612 \| 1613 \| 1614; 1615 \| 1616 \| 1617 \| 1618 \| 1619
	1620 \| 1621 \| 1622 \| 1623 \| 1624; 1625 \| 1626 \| 1627 \| 1628 \| 1629
	1630 \| 1631 \| 1632 \| 1633 \| 1634; 1635 \| 1636 \| 1637 \| 1638 \| 1639
	1640 \| 1641 \| 1642 \| 1643 \| 1644; 1645 \| 1646 \| 1647 \| 1648 \| 1649
	1650 \| 1651 \| 1652 \| 1653 \| 1654; 1655 \| 1656 \| 1657 \| 1658 \| 1659
	1660 \| 1661 \| 1662 \| 1663 \| 1664; 1665 \| 1666 \| 1667 \| 1668 \| 1669
	1670 \| 1671 \| 1672 \| 1673 \| 1674; 1675 \| 1676 \| 1677 \| 1678 \| 1679
	1680 \| 1681 \| 1682 \| 1683 \| 1684; 1685 \| 1686 \| 1687 \| 1688 \| 1689
	1690 \| 1691 \| 1692 \| 1693 \| 1694; 1695 \| 1696 \| 1697 \| 1698 \| 1699
	Årtionde:
	1600-talet \| 1610-talet; 1620-talet \| 1630-talet; 1640-talet \| 1650-talet; 1660-talet \| 1670-talet; 1680-talet \| 1690-talet
	Århundrade:
	1500-talet; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende:
	1000-talet;
	Födda och avlidna
	Födda \| Avlidna

Den här artikeln handlar om hundraårsperioden 1600–1699. För decenniet 1600–1609, se 1600-talet (decennium).

1600-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1600 och 31 december 1699.

17:e århundradet

Jämsides med begreppet 1600-tal används även uttrycken 17:e århundradet eller 17:e seklet. Det innebär antingen "tidsperiod med samma århundradesiffra" alternativt "hundraårsperiodensperioden 1601–1700". 1600-talet är i svenskan, i vanligt språkbruk, samma sak som sjuttonde seklet/århundradet, det vill säga åren 1600–1699. I kronologiska sammanhang är dock 17:e århundradet åren 1601–1700.^[1]

Händelser

Krig och politik

1602 – Holländska Ostindiska Kompaniet grundas. Vid denna tid inleds Hollands guldålder som varar hela seklet.
1613 – Den stora oredans tid är över i Ryssland och släkten Romanov tillträder tronen. De kommer att härska över Ryssland i över 300 år, fram till 1917.
1618–1648 – Motsättningarna mellan protestantisk och romersk-katolsk kristendom kulminerar med att Trettioåriga kriget utkämpas i Europa.
1624 – Kardinal Richelieu blir den franske kungen Ludvig XII:s försteminister (motsvarande dagens premiär- eller statsminister).
1625 – Nieuw-Amsterdam, sedermera New York, grundas av Holländska Ostindiska Kompaniet.
1628 – Regalskeppet Vasa förliser strax utanför Beckholmen i Stockholm.
1632 – Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen. Kristina blir drottning av Sverige.
1639–1651 – Wars of the Three Kingdoms mellan Skottland, Irland och England utkämpas.
1642–1651 – Engelska inbördeskriget utkämpas och Oliver Cromwell utropar republiken Commonwealth of England samt låter halshugga kungen Karl I 1649.
1642 – Kardinal Jules Mazarin efterträder Richelieu som Ludvig XIII:s och sedermera Ludvig XIV:s försteminister.
1644 – Manchuerna invaderar Kina vilket blir slutet på Mingdynastin. Den efterföljande manchudynastin Qing regerar till 1911.
1648 – Westfaliska freden avslutar trettioåriga kriget.
1652 – Kapstaden i Sydafrika grundas av Holländska Ostindiska Kompaniet.
1652–1654 – Det första engelsk-holländska kriget utkämpas och blir ett av flera krig mellan England och Holland under seklet. Krigen gäller kontrollen över haven, handeln och kolonierna.
1654 – Drottning Kristina abdikerar och Karl X Gustav blir Sveriges kung. Kristina konverterar senare under året till katolicismen.
1658 – Karl X Gustav tågar med sina trupper över de danska Bälten under kriget med Danmark. En månad senare undertecknas freden i Roskilde, där Sverige erövrar stora landområden från Danmark.
1664 – Habsburgska riket och Osmanska riket sluter freden i Vasvár och fredsfördraget håller i nästan tjugo år.
1664 – Engelsmännen intar Nieuw-Amsterdam och ger staden namnet New York.
1667–1668 – Det första fransk-nederländska kriget utkämpas.
1668–1676 – Häxprocesserna når sin kulmen i Sverige. Under dessa år bränns mer än 300 kvinnor och män på bål som häxor (dömda för häxeri). Svenska kyrkan präglas av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten.
1667–1699 – Det Stora turkiska kriget utkämpas då Europas makter krigar mot Osmanska riket. 1683 bildar det Tysk-Romerska riket, Republiken Venedig, Polen-Litauen och Ryssland alliansen Heliga ligan som kämpar mot turkarna.
1676 – Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lund, som blir Nordens blodigaste slag.
1683 – Slaget vid Wien blir en vändpunkt i den 300-åriga maktkampen mellan det Habsburgska väldet och Osmanska riket.
1688–1697 – Pfalziska tronföljdskriget utkämpas mellan å ena sidan Frankrike och den augsburgska ligan bestående av Nederländerna, England, Tysk-romerska riket, Spanien, Sverige och Savojen å den andra.
1697 – Slottet Tre kronor i Stockholm brinner upp en månad efter att Karl XI har avlidit och Karl XII har blivit svensk kung.^[2]

Litteratur, filosofi och nya teorier

Upplysningstiden inleds framåt slutet av århundradet.
De franska dramatikerna Molière, Racine och Corneille präglar 1600-talets teater; Molière med sina komedier, Racine och Corneille med tunga tragedier.
1603 – Den tragiska historien om Hamlet, prins av Danmark av den engelska dramatikern William Shakespeare trycks.
1605 – Första utgåvan av Cervantes pikareskroman Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha utkommer.
1637 – Descartes filosofiska sats Cogito, ergo sum ("Jag tänker, alltså finns jag") ingår i Descourse de la mèthode som ges ut detta år.
1651 – Filosofen Thomas Hobbes bok Leviathan utkommer.
1656–1657 publiceras Blaise Pascals satiriska skrift mot jesuiternas moral, Lettres provinciales, som räknas till den franska litteraturens främsta klassiska verk.
1658 – Georg Stiernhielm, "den svenska skaldekonstens fader", låter trycka hexameterdikten Hercules.
1666 – Lunds universitet grundas som det då femte under svensk överhöghet.
1677 – Olof Rudbecks Atlantica, där han försöker leda i bevis att Sverige är gudarnas boning och alla större folkslags ursprung, ges ut i sin första tryckning.
1677 – Baruch Spinozas filosofiska verk Ethica och Tractatus politicus ges ut postumt.
1689 – Vissångaren Lasse Lucidors samlade verk utkommer.
1689 – Den engelske filosofen John Lockes böcker An Essay Concerning Human Understanding och A Letter Concerning Toleration ges ut och följs av Two Treatises on Government 1690.
1693 – Den svenska författarinnan Sophia Elisabet Brenner publicerar Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar.

Teknik och vetenskap

Den naturvetenskapliga revolutionen får sitt genombrott.
1609 – Johannes Kepler publicerar sitt epokgörande verk i astronomi, Astronomia nova (Ny astronomi), baserat på Tycho Brahes forskning om planeternas elliptiska rörelser.
1628 – William Harvey beskriver blodomloppet i Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus (Om hjärtats och blodets rörelser).
1632 – Galileo Galilei, som 1609 riktade sitt första teleskop mot himlen, ger ut boken Dialog om de två världssystemen där han bekräftar Copernicus heliocentriska världsbild. Boken skapar skandal och leder till att han ställs inför inkvisitionen.
1642 – Den första räknemaskinen konstrueras av den blott 19-årige fysikern och matematikern Blaise Pascal.
1643 – Den första kvicksilverbarometern konstrueras av Galileos elev Evangelista Torricelli.
1656 – Christiaan Huygens tar patent på pendeluret. Senare presenterar han en avhandling om vågrörelser med den så kallade Huygens princip.
1674 – Antonie van Leeuwenhoek konstruerar det första mikroskopet och observerar bakterier, encelliga organismer, spermier och kapillärer. Han får därför epitetet "mikrobiologins fader".
1687 – Isaac Newton publicerar slutsaterna av sina fysiska experiment i den banbrytande boken Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica ("Naturvetenskapens matematiska principer").
1697 – Christopher Polhem grundar Laboratorium mechanicum på Kungsholmen i Stockholm.

Konst

Barocken är den dominerande stilriktiningen under seklet.
- Caravaggio (1571–1610), italiensk konstnär.
- Rubens (1577–1640), flamländsk målare.
- Frans Hals (1580–1660), holländsk målare.
- George de la Tour (1593–1652), fransk konstnär.
- Poussin (1594–1665), fransk målare.
- Bernini (1598–1680), italiensk skulptör och arkitekt.
- Borromini (1599–1667), italiensk konstnär och arkitekt.
- Velázquez (1599–1660), spansk målare.
- Rembrandt (1606–1669), holländsk målare.
- Ruysdael (1628–1682), holländsk målare.
- Vermeer (1632–1675), holländsk målare.
- Ehrenstrahl (1628–1698), svensk målare.

Arkitektur

1626 – Peterskyrkan i Rom invigs.
1651 – Arkitekten François Mansart, som har gett namn åt det brutna mansardtaket, ritar bland annat Chãteau de Maisons-Laffitte.
1653 – Mausoleet Taj Mahal i Agra i Indien är färdigbyggt.
1655 – Kungliga slottet och stadshuset i Amsterdam står färdigt. Arkitekt är Jacob van Campen.
1658 – Landsorts fyr uppförs på ön Öja i nuvarande Nynäshamns kommun.
1673 – Bondeska palatset, i Stockholm, av arkitekterna Nicodemus Tessin d.ä. och Jean de la Vallée.
1677 – Bygget av Wilanówpalatset i Warszawa, ritat av Andreas Schlüter och Augustyn Locci, påbörjas.