Edgar Adrian

Edgar Douglas Adrian Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1932
Född30 november 1889
Hampstead, London, Storbritannien
Död4 augusti 1977 (87 år)
Cambridge, Cambridgeshire, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidTrinity College, Cambridge
Westminster School
SysselsättningLäkare, universitetslärare, neuroforskare, politiker[1], fysiolog
Befattning
Ordförande för Royal Society (1950–1955)
Ledamot av Brittiska överhuset (1955–1977)[2]
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge (1937–1951)
MakaHester Adrian, baronessa Adrian
(g. 1923–)[3][4]
BarnAnn Pinsent Adrian (f. 1924)[5][3]
Richard Adrian, 2:e baron Adrian (f. 1927)[5][3]
Jennet Parker Adrian (f. 1927)[5][3]
FöräldrarAlfred Douglas Adrian[5][3]
Flora Lavinia Barton[5][3]
Utmärkelser
Balymedaljen (1929)
Croonian Medal and Lecture (1931)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1932)[6][7]
Royal Medal (1934)
Förtjänstorden (1942)
Hedersdoktor vid Lyons universitet (1946)[8]
Copleymedaljen (1946)[9]
Albert-medaljen (1953)
Hedersdoktor vid Sorbonne (1957)[10]
Karl Spencer Lashley Award (1961)[11]
Fellow of the Royal Society
Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Honorary Fellow of the British Psychological Society
Redigera Wikidata

Edgar Douglas Adrian, 1:e baron Adrian, född 30 november 1889 i Hampstead i London, död 4 augusti 1977 i Cambridge, var en brittisk neurofysiolog och nobelpristagare.

Biografi

Adrian fick sin utbildning och var senare verksam vid universitetet i Cambridge, som professor, som master vid Trinity College och en tid som universitetets kansler.

I sin forskning kunde Adrian, vid studier av nervledningen, som mått på impulserna använda nervernas ytterst svaga aktionsströmmar, förstärkta på samma sätt som i tidens radioteknik. Med denna metod gjorde han nya områden inom neurofysiologin tillgängliga för forskning och nådde resultat av största betydelse för uppfattningen om grunden för sinnesförnimmelser och nervledningens finare mekanism.

Utmärkelser

År 1932 tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Charles Scott Sherrington för pionjärarbeten rörande nervernas och nervsystemets funktioner.

Adrian invaldes 1952 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Referenser

Noter

  1. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): mr-edgar-adrian, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, api.parliament.uk .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ The Peerage person-ID: p4412.htm#i44111, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1932 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 7 maj 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 7 maj 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Jérôme Fenoglio (red.), La vie universitaire, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 21 maj 1946, s. 5 .[källa från Wikidata]
  9. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ Jérôme Fenoglio (red.), RENTRÉE DE L'UNIVERSITÉ DE PARIS «Notre vieille Sorbonne est monstrueusement insuffisante» déclare le recteur Sarrailh, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 8 november 1957, s. 16 .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.amphilsoc.org .[källa från Wikidata]

Källor

  • Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947-1955. (spalt 217)

Externa länkar


Auktoritetsdata