Bengt Samuelsson

För personer med samma namn, se Bengt Samuelsson (olika betydelser).
Bengt Samuelsson Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1982
LVA
Bengt Samuelsson, 1964.
FöddBengt Ingemar Samuelsson
21 maj 1934[1][2][3]
Halmstad, Sverige
Död5 juli 2024[4][5] (90 år)
Mölle[6], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidKarolinska Institutet
Lunds universitet
Stockholms universitet
SysselsättningBiokemist, kemist, universitetslärare, läkare[7]
ArbetsgivareKarolinska Institutet
Utmärkelser
Louisa Gross Horwitz-priset (1975)[8]
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1977)[9]
Rosenstielpriset (1980)[10]
Heinrich Wieland-priset (1981)
Gairdner Foundation International Award (1981)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1982)[11][12]
George M. Kober Lectureship (1982)[13]
Utländsk ledamot av Royal Society (1990)[14]
Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1991)
Sir Hans Krebs-medaljen (1998)
Redigera Wikidata

Bengt Ingemar Samuelsson, född 21 maj 1934 i Halmstad, död 5 juli 2024[15][16] i Oscars distrikt i Stockholm,[17] var en svensk läkare, forskare i medicinsk kemi och professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet.

Samuelssons forskning har främst rört steroider och prostaglandiner. För upptäckter rörande prostaglandiner och liknande biologiska ämnen tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982.

Biografi

Bengt Samuelsson föddes i Halmstad där fadern Anders Samuelsson var köpman; hans mor hette Stina Nilsson.[18] Han spelade i ung ålder fotboll i Genevad/Veinge IF (f.d. Veinge IF). Under studieåren i Lund mötte han sin hustru Karin, född Bergstein. De fick en son och två döttrar. [19]

Samuelsson studerade vid Lunds universitet och vid Karolinska Institutet, där han disputerade för doktorsgrad 1960.[20] Han blev 1967 professor i medicinsk kemi vid Veterinärhögskolan och 1973 professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Karolinska Institutet. Han var rektor för Karolinska Institutet 1983–1995[21] och var ordförande i Nobelstiftelsen 1993–2005. Han promoverades till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007 och var dessutom hedersdoktor vid universiten i Chicago 1978, Illinois 1983, Rio de Janiero 1986, Kina 1986, Buenos Aires 1986, Madrid 1991, Milano 1993 och New Orleans 1993.[22]

Samuelsson hade styrelseuppdrag i bland annat Pharmacia AB, Orexo AB, NiCox SA och Schering AG samt verkade som rådgivare till venturekapitalfonden HealthCap.

Samuelsson var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1981.[23] År 1977 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award tillsammans med Sune Bergström och John R. Vane. Samma trio tilldelades Nobelpriset 1982.

Referenser

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Bengt-I-Samuelssontopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: samuelsson-bengt-ingemar.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000016858, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenske Nobelpristagaren Bengt Samuelsson död, Aftonbladet, Schibsted, 7 juli 2024, läs online, läst: 7 juli 2024 .[källa från Wikidata]
  5. ^ Bengt Samuelsson: 1934-05-21 / 2024-07-05, Dagens Nyheter, läs online, läst: 17 juli 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0211659, läst: 18 april 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ 1980 - 1967 Awardees (på engelska), Columbia University, läs online, läst: 8 juli 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ 1977 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Rosenstiel Award Winners (på engelska), Brandeis University, läs online, läst: 8 juli 2024.[källa från Wikidata]
  11. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1982, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 22 november 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ Call for Nomination for the George M. Kober Medal and Lecture (på engelska), Association of American Physicians, läs online, läst: 8 juli 2024.[källa från Wikidata]
  14. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 314, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/914436
  16. ^ Grunér, Josefin (7 juli 2024). ”Svenske Nobelpristagaren Bengt Samuelsson död”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4Bo81e/svensk-nobelpristagare-dod. Läst 7 juli 2024. 
  17. ^ https://www.ratsit.se/19340521-Bengt_Ingemar_Samuelsson_Stockholm/X3VUqvEG6dZ9lTh4vE8bYikB-gbowVR3eTa_RkIkkS0
  18. ^ https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0926.html
  19. ^ https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1982/samuelsson/biographical/
  20. ^ Samuelsson, Bengt (1960) (på engelska). Studies on reaction mechanisms in bile acid formation and metabolism. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1259435 
  21. ^ ”Bengt Samuelsson, Rektor 1983-1995”. Karolinska Institutet 200 år. Karolinska Institutet. https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/ki_200_ar. Läst 17 april 2009. 
  22. ^ ”Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne”. Uppsala universitet. 13 februari 2007. Arkiverad från originalet den 12 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080212033737/http://info.uu.se/press.nsf/pm/uppsala.universitets.id672.html. Läst 17 april 2009. 
  23. ^ ”Bengt I. Samuelsson: Autobiography” (på engelska). Nobelprize.org. http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1982/samuelsson-autobio.html. Läst 18 april 2009. 

Externa länkar

Uppdrag inom ideella organisationer
Företräddes av
Lars Gyllensten 		 Styrelseordförande i Nobelstiftelsen
1993–2005 		Efterträddes av
Marcus Storch
Auktoritetsdata