Yoga sutraYogasūtra (sanskrit: योगसूत्र), Yoga sutra eller Patañjalis yoga-sutror, är systematiseringar av yoga, ett av de sex ortodoxa filosofiska system som har sin källa i Vedaskrifterna. Verket blev en av de mest översatta texterna under medeltiden, med översättningar till ett fyrtiotal indiska språk och två icke-indiska språk: fornjavanesiska och arabiska.[1] Texten föll sedan i glömska under närmare 700 år mellan 1100-talet och 1800-talet, för att sedan få ny uppmärksamhet genom Swami Vivekananda.[2] Före 1900-talet dominerades indisk yogalitteratur snarare av Bhagavad Gita, Yoga Vasistha, texter tillskrivna Yajnavalkya och Hiranyagarbha, samt skrifter om hathayoga, tantra och pashupatayoga, och inte av den ashtangayoga som beskrivs i Yogasūtra.[3] Under 1900-talet har Yogasūtra emellertid uppnått status av att vara en av de viktigaste klassiska yogatexterna,[2] och Patañjalis definition av yoga är också en av de mest spridda:
Textens ursprungRadhakrishnan och Moore tillskriver Patanjali texten och daterar den till 200-talet f.Kr.[4] Vissa forskare, exempelvis S.N. Dasgupta[5], hävdar att det handlar om samma Patanjali som författat Mahabhasya, en avhandling om sanskrit-grammatik[6]. Indologen Axel Michaels menar att verket inte skrevs av Patanjali, utan beskriver det som en samling fragmentariska texter och traditioner från 100- eller 200-talet.[7] Gavin Flood ger ett större osäkerhetsintervall mellan 100 f.Kr. och 500 e.Kr.[8] Se ävenAshtanga yoga (yogans åtta grenar) Källor
|
Portal di Ensiklopedia Dunia