Västerbottens södra domsaga
Västerbottens södra domsaga var en domsaga i Västerbottens län. Den bildades 1820 ur Västerbottens södra kontrakts domsaga och upplöstes 1971 i samband med tingsrättsreformen i Sverige. Domsagan överfördes då till Umebygdens tingsrätt. Vid bildandet löd fem tingslag under domsagan, men detta antal minskades i etapper. 1884 utbröts Lycksele lappmarks tingslag och Åsele lappmarks tingslag ut för att bilda en ny domsaga, som fick namnet Västerbottens västra domsaga. Den 1 januari 1921 (enligt beslut den 22 juni och 29 september 1920) utbröts Umeå tingslag (förutom Hörnefors landskommun) för att bilda Umeå domsaga.[1] Den 1 januari 1948 slogs de två kvarvarande tingslagen, Degerfors tingslag och Nordmalings och Bjurholms tingslag, ihop till Västerbottens södra domsagas tingslag. När domsagan upphörde 1971 löd således under den bara ett tingslag. Domsagan lydde först under Svea hovrätt, men överfördes till domkretsen för hovrätten för Övre Norrland när denna bildades 1936. Tingslag
Tillkomna den 29 oktober 1831 från den upplösta Lappmarksjurisdiktionens domsaga:
Valkrets för val till andra kammarenMellan andrakammarvalen 1884 och 1890 utgjorde Västerbottens södra domsaga en valkrets: Västerbottens södra domsagas valkrets. Valkretsen avskaffades inför valet 1893 och delades i två delar: Nordmalings och Bjurholms samt Degerfors tingslags valkrets och Umeå tingslags valkrets. Dessa valkretsar avskaffades i sin tur vid införandet av proportionellt valsystem inför valet 1911 och uppgick då i Västerbottens läns södra valkrets. Källor
Noter
|
Portal di Ensiklopedia Dunia