Markus Svensson i Skellefteå Kraft Arena.Skellefteå Kraft Arena är Skellefteå AIK:s hemmaarena. Byggnaden uppfördes 1966, men genomgick en omfattande ombyggnation 2007 sedan ishockeylaget våren 2006 kvalificerats till dåvarande Elitserien, nuvarande SHL, Svenska Hockeyligan.Match 1 mellan Skellefteå AIK och Luleå HF i SM-finalen 2013.10 000 skelleftebor fyller Guldtorget när Skellefteå AIK har vunnit SM-guld 2013.
Skellefteå AIK, förkortat AIK och formellt benämnt Skellefteå AIK Hockey,[1] är en idrottsklubb från Skellefteå. Ishockey togs upp på programmet först 1943. 1985 blev ishockeyn fristående och klubben bytte namn till Skellefteå Hockey Club, men 1991 återtogs namnet Skellefteå AIK. Ishockeyklubben spelar i Svenska Hockeyligan (SHL, tidigare Elitserien).
Skellefteå AIK har vunnit fyra SM-guld (1978, 2013, 2014 och 2024) och är stadens mest uppmärksammade och symboliska idrottsklubb.[2] 1955 blev Skellefteå AIK det första norrländska laget i enlighet med Norrlandsfönstret att kvalificera sig för dåtidens högsta division, och hade en sejour i denna fram till 1967 med både tre grundseriesegrar och SM-silverplatser som främst. Mellan 1990 och 2006 befann sig klubben i andradivisionen (Division I/Allsvenskan), men efter återkomsten till den högsta ligan kom klubben till följd av en framgångsrik juniorverksamhet och lyckade värvningar att successivt bli dominant i svensk ishockey under en längre tid; klubben spelade i sex raka SM-finaler 2011–2016 (dock fyra förluster) vilket tangerade Färjestads svit i början av 2000-talet, och därtill vann Skellefteå AIK grundserien fyra raka säsonger (2012/2013–2015/2016) vilket ingen annan svensk ishockeyklubb lyckats med.
Skellefteå AIK:s ekonomi har de senaste decennierna utvecklats från att klubben 1997 klarat sig från konkurs med minsta möjliga tidsmarginal, till att inför säsongen 2016/2017 ha varit rankad som Sveriges rikaste ishockeyklubb sett till eget kapital och soliditet.[3]
Historia
Skellefteå AIK grundades den 1 juli 1921 på Café Norden i Skellefteå,[4] av medlemmar i Skellefteå IF som ville starta upp en bandysektion i föreningen, men blivit nekade. De beslöt sig därför att bilda en ny förening, i första hand en IFK-förening. IFK:s paraplyorganisation ville dock ha betalt för att hjälpa till vid bildandet, så valet föll därför på att bilda en AIK-förening. Man gjorde en studieresa till AIK och tyckte om deras färger, så man tog dessa (svart och gult) till sitt eget lag 1952.
Under de första årtiondena var rivaliteten mellan de två Skellefteåklubbarna AIK och IF stor. Befolkningen var delade i två läger, AIK:are och IF:are. Idag finns inte IF som ishockeyklubb längre men den gamla åtskillnaden gör att det är vanligt att bara benämna klubben som "AIK" i Skellefteå. Skellefteå AIK startade med ishockey 1943 men spelade under sin första säsong endast träningsmatcher. Säsongen 1943/1944 började laget spela i Skellefteserien, vilken dock aldrig färdigspelades på grund av otjänlig väderlek.
Skellefteå AIK kvalade som första klubb norr om Gästrikland och Dalarna in till högsta serien 1955 varvid det så kallade Norrlandsfönstret öppnades. Säsongen 1957/1958 vann laget den högsta seriens norrgrupp för att därefter komma tvåa i SM-serien, en poäng efter Djurgården. Detta upprepades säsongerna 1960/1961 och 1962/1963. Skellefteå AIK spelade sedan vidare i Division I Norra fram till 1967, och åkte därefter "jojo" mellan Division 2- och 1 Norra fram till 1974. I "övergångssäsongen" 1974/1975 slutade laget trea i grundserien och fyra i slutspelet, då den egna produkten Lars-Gunnar Lundberg fick sitt genombrott.[5]
När den första upplagan av Elitserien drog igång säsongen 1975/1976 var Skellefteå AIK med. Klubben spelade i Elitserien i tio raka säsonger, där 1977/1978 blev mest framgångsrik genom att laget slutade tvåa i serien och skulle vinna sitt första SM-guld under Hardy Nilsson som sedan dess har blivit legendarisk. Hardy lämnade laget efter guldet 1978 och har därefter bland annat varit tränare för Djurgården och förbundskapten för Tre Kronor. Skellefteå vann grundserien 1980/1981, men blev sedan utslagna i semifinalen. Efter säsongen 1984/1985 fick laget tillfälligt lämna högsta serien, för spel i dåvarande Allsvenskan en säsong. 1985 blev ishockeysektionen självständig från övriga Skellefteå AIK och gick under några år under namnet Skellefteå HC.
Säsongen 1987/1988 kom laget elva i Elitserien och blev på nytt nedflyttade för spel i dåvarande Allsvenskan, där laget kom tvåa och fick spela ännu en allsvensk final mot ettan Västra Frölunda HC – som Skellefteå vann med 3–2 i matcher. Den avgörande matchen vanns i ett absolut fullsatt Scandinavium med 10–1. Säsongen 1989/1990 kom laget sist i serien, en degradering som bestod i 16 år. Dessa år spelade Skellefteå AIK först i den nordligaste division I-serien, efter jul ofta i hockeyallsvenskan, som utgjordes av de två bästa lagen från varje division I-serie..
Säsongerna 1990/1991–1998/1999 spelade Skellefteå i dåvarande Division I med efterföljande Allsvenskan, och gick till "Playoff" under sju av dessa nio säsonger (missade detta i säsongerna 1990/1991 och 1995/1996). Som högst gick Skellefteå vidare till Playoff 3, vilket blev två gånger – säsong 1993/1994 mot AIK och 1996/1997 mot Mora IK – dock utan vidare avancemang.
1997 var Skellefteå AIK starkt hotat av konkurs, och ett namnbyte var aktuellt där "Skellefteå Stingheads"[6] låg som förslag. Konkursen kunde dock avstyras efter stora neddragningar och uppsägningar av personal, namnbytet kunde också avstyras, och det anrika klubbnamnet Skellefteå AIK fick fortsätta sin resa mot framtiden.[7]
Den 5 april 2006 lyckades Skellefteå AIK med en andraplats i Kvalserien att avancera till Elitserien, och har därefter sedan säsongen 2006/2007 hållit sig kvar och dessutom successivt blivit dominanta i serien.
Hemmamatcherna spelades från säsongen 1952–1953 på Norrvalla IP, som i september 1959 fick konstfrusen isbana.[8] När Skellefteå Isstadion, som invigdes 6 januari 1967, stod färdig flyttade man in där.[9]
Säsonger
I början spelade Skellefteå AIK i lokala norrländska serier som ännu inte anslutits till det nationella seriesystemet. Segrarna i respektive norrländsk serie möttes normalt till slutspel om norrländska mästerskapen. Skellefteå gick till final 1950, men den kunde aldrig spelas p.g.a. väderleken. Fram till 1951 spelades Svenska mästerskapen i en separat turnering. Skellefteå deltog i SM-turnering 1951 och tog sig till kvartsfinal. Skellefteå AIK fick en plats i Division II i det nationella seriesystemet 1954 och gick direkt upp i högstaligan och blev kvar där i tolv säsonger innan man i slutet av 60-talet började pendla mellan högsta och näst högsta serien varannan säsong.[10][11]
När Elitserien bildades 1975 kvalificerade sig Skellefteå AIK direkt till den nya högstaserien och spelade kvar där i 10 säsonger innan man flyttades ner till Division I. Laget studsade dock tillbaka redan efter en säsong, men föll ut igen 1990.[11]
^ [ab] De två lag i Elitserien som placerade sig sämst före jul spelade i Allsvenskan med de bästa Division I-lagen under våren 1988–1996.
När Allsvenskan bildades som ny andraserie 1999 kvalificerades sig Skellefteå AIK direkt och spelade kvar där till 2006 då man återigen tog en plats i högsta serien. 2010-talet blir föreningens storhetstid med fyra seriesegrar i följd, sju SM-finaler som resulterar i två SM-guld.[11]
Möten mellan Skellefteå AIK och IF Björklöven i Elitserien
Sedan starten av elitserien säsongen 1975/76, har Skellefteå AIK och IF Björklöven mötts 40 gånger, fördelat på 11 säsonger, senaste lagen möttes i Elitseriesammanhang var säsongen 1988/89.
SM = Spelade Matcher V = Vinster, O = Oavgjorda, F = Förluster, ÖTV = Övertidsvinster, ÖTF = Övertidsförluster, GM = Gjorda mål, IM = Insläppta mål, MS = Målskillnad
Maratontabell mellan Skellefteå AIK - IF Björklöven (Endast elitserien)
1977-02-10, säsongen 1976/1977, Skellefteå AIK - IF Björklöven 12 - 1, (4-1, 6-0, 2-0) 13 mål
1978-10-19, säsongen 1978/1979, Skellefteå AIK - IF Björklöven 8 - 5, (4-0, 3-3, 1-2) 13 mål
1980-11-06, säsongen 1980/1981, Skellefteå AIK - IF Björklöven 8 - 5, (3-2, 3-2, 2-1) 13 mål
1987-02-22, säsongen 1986/1987, IF Björklöven - Skellefteå AIK 8 - 3, (2-1, 1-0, 5-2) 11 mål
Största publiksiffror med Skellefteå AIK som hemmalag mot IF Björklöven
1980-11-06, säsongen 1980/1981, Skellefteå AIK - IF Björklöven 8- 5, (3-2, 3-2, 2-1) Publik 7 061
1981-10-22, säsongen 1981/1982, Skellefteå AIK - IF Björklöven 1- 3, (0-1, 0-1, 1-1) Publik 7 057
Största publiksiffror med Skellefteå AIK som bortalag mot IF Björklöven
1979-11-15, säsongen 1979/1980, IF Björklöven - Skellefteå AIK 6- 4, (4-2, 0-0, 2-2) Publik 5 388
1980-10-30, säsongen 1980/1981, IF Björklöven - Skellefteå AIK 4- 6, (0-3, 1-1, 3-2) Publik 5 271
Lokalrivalitet
Sedan lång tid har det varit stor rivalitet mellan Skellefteå AIK och IF Björklöven från Umeå. Matcherna lagen emellan anses av ishockey-experter vara ett av Sveriges hetaste derbyn. Då lagen för närvarande inte spelar i samma serie, är det istället Luleå HF som står för motståndet. Den mesta rivaliteten kommer från Luleås sida efter Mikael Renbergs uppmärksammade övergång till Skellefteå.
Referenser
Fotnoter
^Årsredovisning och koncernredovisning 2014/2015, Skellefteå AIK Hockey.
