Diplom till Maria Kotorba år 2005Ingången till De rättfärdigas trädgård
Rättfärdig bland folken är en utmärkelse av staten Israel för icke-judar, som med risk för eget liv skyddade judar under andra världskriget.
Rättfärdig bland folken (på hebreiska חסידי אומות העולם, Chassidey Umot Haolam) är också ett begrepp i judendomen, som syftar på icke-judar som följer de noakidiska lagarna och därmed är garanterade en plats i paradiset.
Utmärkelsen
Yad Vashem, den israeliska myndigheten för hågkomst av Förintelsens martyrer och hjältar, bildades 1953 av det israeliska parlamentet (Knesset). En av myndighetens uppgifter är att hedra de "rättfärdiga bland folken", det vill säga icke-judar som har riskerat sitt liv för att rädda judar undan Förintelsen.
En kommission ledd av en domare i Israels högsta domstol har sedan 1963 haft i uppdrag att tilldela hederstiteln Rättfärdig bland folken till förtjänta människor. Utnämningen ska föregås av en noggrann genomgång av tillgänglig information, inklusive vittnesmål av överlevare och andra ögonvittnen, en bedömning av de omständigheter som förelåg vid det aktuella tillfället samt en bedömning av den risk som räddaren utsatte sig för.
Kriterier för utnämning är bland annat:
att en hjälpinsats antingen ska ha skett vid återupprepade tillfällen eller ha varit anmärkningsvärt stor, och
att hjälpinsatsen har skett utan syfte att nå penningmässig eller annan vinning i retur
En person som blir erkänd som Rättfärdig bland folken får en medalj och ett diplom och får sitt namn på en "hedersvägg" i De rättfärdigas trädgård vid Yad Vashem-museet i Jerusalem. Yad Vashem-myndigheten har också rätt att tilldela israeliskt hedersmedborgarskap till en Rättfärdig bland folken efter ansökan från personen i fråga eller vederbörandes anhöriga.
Rättfärdig bland folken har också vid två tillfällen deltas ut kollektivt, nämligen till befolkningen i byn Nieuwlande i Nederländerna och till befolkningen i Le Chambon-sur-Lignon i Frankrike.
Utdelade utmärkelser
Fram till den 1 januari 2021 har priset delats ut till 27 921 personer i 51 olika länder, där Nederländerna har flest mottagare per 100 000 invånare. I tabellen nedan visas antalet utmärkelser, samt antalet i relation till landets befolkning 1939. Yad Vashem framhåller att en sådan tabell inte är representativ för insatsen eller andelen judar som räddats per land, och noterar att dessa siffror "inte nödvändigtvis är en indikation på det faktiska antalet räddare i varje land, utan återspeglar de fall som gjordes tillgängliga till Yad Vashem."[1]
1999 Alexander Erba-Odescalchi (1914-2008), advokat i Budapest och godsägare under det andra världskriget, därefter bosatt i Sverige[4]
2001 Elow Kihlgren (1887-1974), affärsman och generalkonsul i Genua från 1930 och under andra världskriget
2004 Elisabeth Hesselblad (1870-1957), grundare av en gren inom Birgittinorden, från 1931 och under andra världskriget abbedissa för dess moderhus i Rom
Yad Vashems lista över svenska mottagare, läst 2017-01-01. Listan upptar tio namn. Odechkalski, Vilnis och Muñoz Borrero har anknytning till Sverige, men räknas formellt inte som svenskar enligt Yad Vashem.
