ChorsChors (fornslaviska: Хърсъ) var solguden i fornslavisk mytologi. EtymologiNamnet Chors kommer från de iranska språken – avestiskans hvarə xšaētəm, pahlaviskans xvaršêt, persiskans xuršēt ”strålande sol”, ossetiskans хур (chur) ”sol”, men denna etymologi är inte utan fonetiska problem, även om man åberopar övergången från š→s i det ossetiska språket.[1] Några historiker (till exempel B. A. Rybakov) förknippar Chors ursprung med fornskyternas period, medan V. V. Sedov begränsar det iranska (skyternas och sarmaternas) inflytandet på anterna till tjernjachovskijperioden (100 – 300-talet). Omnämnande i olika källorEnligt Nestorskrönikan lät furst Vladimir (Vladimir I av Kiev) år 980
Chors omnämns även i de apokryfiska skrifterna, till exempel i ”Jungfru Marias skärseld” sägs att
Chors omnämns i en av utgåvorna av Tre överstepräster samtalar.[4] I ett av samtalsfragmenten svarar Basileios den store:
Omnämnandet av juden Chors gav anledning till spekulationer om att denne gud var lånad från khazarernas garnison i Kiev, vilken antogs bestå av ett iransktspråkigt chorezmgarde, eftersom de som styrde Khazarkanatet bekände sig till judendomen. [5] Då är det rimligt att anta att Perun var lånad från grekerna. Enligt B. A. Uspenskij, som stödde M. A. Vasiljev [6] såg de ryska skriftlärda ingen skillnad mellan de olika folkens hedniska religioner, de antog att det fanns en enda hednisk ickeortodox kultur. [7] Gudarnas ”nationella tillhörighet” i fragmentet förklarades av Mansikka: i den grekiska originaltexten motsvaras Perun av Apollon, en grekisk, hellenistisk gud, och Chors motsvaras av Nahor[vem?], en gammaltestamentlig jude. [8] Det är oklart om sambandet mellan åskan och blixten, och Perun och Chors är en ren tillfällighet eller en tolkning av översättaren i detta fragment. Vasiljev menar att sambandet inte är en slump – Peruns samhörighet med åskan och blixten är allom bekant, och Chors omnämnande kan förklaras av att solen ansågs vara blixtens ursprung i forntidens Rus. [9] I Igorkvädet sägs att:
Avgudabilder och tempelChors avgudabild som Vladimir lät uppföra i Kiev var av trä. Rybakov menar att avgudabilden stod i nischen på höger sida om Peruns avgudabild och bredvid Dazjbog. Tysken Wunderer som besökte Rus 1589-1590 beskrev Chors avgudabild nära Pskov:
Det anses att avgudabildernas namn är uppdiktade i denna beskrivning eftersom det vanligtvis är Perun som framställs som blixtslungare och ormbaneman. Den andra avgudabilden med korset har historikerna lyckats identifiera. Den var mycket riktigt av sten, men korset var ljusets symbol under hedendomen. Därför motsvarade pantheonen i Pskov helt Vladimirs pantheon, där Perun och Chors intog de främsta platserna. Referenser
Noter
Källor
|