Stribog

Stribog

Stribog dyrkas. Bild från G.A. Schleusings La religion ancienne et moderne des Moscovites (Amsterdam, 1698).
Del av	Slavisk mytologi
Typ	Vindgud
Alternativa stavningar	Strzybóg

Stribog by Andrey Shishkin

Stribog (fornslaviska: Стрибогъ, bulgariska, makedonska, montenegrinska, ryska, serbiska, ukrainska: Стрибог, vitryska: Стрыбог, bosniska, kroatiska, slovakiska, slovenska, tjeckiska: Stribog, polska: Strzybóg) är i slavisk mytologi en gudom med en inte helt klar funktion, möjligen vindarnas gud eller i förbund med atmosfären.

Om Stribog i skriftliga källor

Enligt Nestorskrönikan blev Stribogs avgudabild, som en av de sex viktigaste, uppställd i Kiev år 980 av furst Vladimir:

”	Och Vladimir började härska som ensam furste i Kiev och han ställde upp avgudar på en kulle utanför slottsborgen: Perun av trä, men med huvud av silver och skägg av guld, och Chors, Dazjbog, Stribog och Simargl samt Mokosj.[1]	„
– Nestorskrönikan, cirka 1113

Stribog, kommer från fornryskans стрый (дядя, брат отца, djadja, brat otsa) med betydelsen "farbror", en "gammal gud", "vindarnas farbror", som omnämns i Igorkvädet:

”

Vindarna, Stribogs ättlingar, fläkta pilar från havet på Igors tappra leder.[2]

„

På grund av detta fragment anses Stribog vara vindguden.[a]

Stribog är även omnämnd i de fornryska predikningarna mot hedendomen.

Etymologi

Enligt lingvisten Gamkrelidze härstammar det etymologiska namnet Stribog från det indoeuropeiska ordet *dievas-pater (Himlens fader). Under tidens gång har delar av ordet bytt plats, och under de nära kontakterna mellan slaverna och iransktalande folkstammar (skyterna) har *dievas bytts ut mot iranskans *baga (→ fornslaviskans *bogъ, bog) med betydelsen "gud". Indoeuropeiska *pater ändrades av slaverna till "stri".[3]

Den ryske lingvisten Trubatjov anser att försöken att hitta indoeuropeiska eller iranska arkaismer i ordet Stribog är konstruerade. Han menar att första delen av ordet är fornslaviskans *sterti (распространять, простирать, rasprostranjat, prostirat) med betydelsen "utsprida", "utbreda", och anser att med Stribog avses någon besjälad naturkraft (uppenbarligen vinden).[4]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, 12 december 2013.

Kommentarer

1. En sådan slutsats kan endast dras utifrån uppgifterna i Igorkvädet. Andra källor förklarar överhuvudtaget inte Stribogs funktion.

Noter

1. Nestorskrönikan 1998, sidan 71.
2. Jensen 1908, Rysk kulturhistoria, första delen, sidan 32.
3. Gamkrelidze T. V., Ivanov V. V. Indojevropejskij jazyk i indojevropejtsy. Tbilisi: Izd-vo TGU, 1984. T. II. S. 791, 798.
4. Trubatjov O. N. Etnogenez i kultura drevnejsjich slavjan. M.: Nauka, 2003. S. 197.

Källor

• Jensen, Alfred, Rysk kulturhistoria, Aktiebolaget Ljus, Stockholm, 1908.
• Nestorskrönikan. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. 1998. ISBN 91-7139-307-2