Stribog
Stribog (fornslaviska: Стрибогъ, bulgariska, makedonska, montenegrinska, ryska, serbiska, ukrainska: Стрибог, vitryska: Стрыбог, bosniska, kroatiska, slovakiska, slovenska, tjeckiska: Stribog, polska: Strzybóg) är i slavisk mytologi en gudom med en inte helt klar funktion, möjligen vindarnas gud eller i förbund med atmosfären. Om Stribog i skriftliga källorEnligt Nestorskrönikan blev Stribogs avgudabild, som en av de sex viktigaste, uppställd i Kiev år 980 av furst Vladimir:
Stribog, kommer från fornryskans стрый (дядя, брат отца, djadja, brat otsa) med betydelsen "farbror", en "gammal gud", "vindarnas farbror", som omnämns i Igorkvädet:
På grund av detta fragment anses Stribog vara vindguden.[a] Stribog är även omnämnd i de fornryska predikningarna mot hedendomen. EtymologiEnligt lingvisten Gamkrelidze härstammar det etymologiska namnet Stribog från det indoeuropeiska ordet *dievas-pater (Himlens fader). Under tidens gång har delar av ordet bytt plats, och under de nära kontakterna mellan slaverna och iransktalande folkstammar (skyterna) har *dievas bytts ut mot iranskans *baga (→ fornslaviskans *bogъ, bog) med betydelsen "gud". Indoeuropeiska *pater ändrades av slaverna till "stri".[3] Den ryske lingvisten Trubatjov anser att försöken att hitta indoeuropeiska eller iranska arkaismer i ordet Stribog är konstruerade. Han menar att första delen av ordet är fornslaviskans *sterti (распространять, простирать, rasprostranjat, prostirat) med betydelsen "utsprida", "utbreda", och anser att med Stribog avses någon besjälad naturkraft (uppenbarligen vinden).[4] Referenser
Kommentarer
Noter
Källor
|