| 9257 Kunisuke |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey,
T. Gehrels,
CJ van Houten,
I van Houten-Groeneveld |
|---|
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
|---|
| Upptäcktsdatum | 24 september 1973 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (9257) Kunisuke |
|---|
| Alternativnamn | 1552 T-2, 1978 PM4, 1979 WR3, 1982 HB1, 1997 GL1, 1998 LO2[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Kunisuke Kinoshita[3] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet
Eos-asteroid[2] |
|---|
| Omloppsbana[4] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 3,235 AU |
|---|
| Perihelium | 2,753 AU |
|---|
| Halv storaxel | 2,994 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,0803912 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 5,18 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 17,21 km/s |
|---|
| Medelanomali | 179,1° |
|---|
| Inklination | 9,845° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 184,9° |
|---|
| Periheliumargument | 105,1° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 12,7[4] |
|---|
9257 Kunisuke eller 1552 T-2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Kunisuke Kinoshita.[3]
Den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser