Övergångsställe
Övergångsställe, tidigare skyddsväg i Finland, är en plats på en väg eller gata där det är avsett att fotgängare ska gå om de vill passera vägen. Det markeras vanligen med streckade linjer på vägbanan och vägmärke. Det är emellertid vägmärket som visar var övergångsstället är beläget. Personer som cyklar över ett övergångsställe har inte företräde utan väjningsplikt mot trafiken på vägen. Övergångsställen ska inte förväxlas med så kallade gångpassager. Gångpassagen är avsedd för gående som vill passera vägen, men eftersom den saknar både vägmärket och målade markeringar på gatan är det inget övergångsställe i laglig mening, och de gående har därför väjningsplikt. En gångpassage kan istället markeras med en förhöjning eller avsmalning i körbanan, som bildar ett farthinder för biltrafik, och en sänkning av trottoarkanterna. Många övergångsställen i Sverige är kombinerade med cykelöverfart och cykelpassage, vilka märks ut med markering i vägbanan. På den nyare cykelöverfarten, som märks ut med särskilt vägmärke (man på cykel), har förare på vägen strikt väjningsplikt mot cyklande. På den äldre cykelpassagen, som tidigare kallades för cykelöverfart, så är det istället cyklister som ska vara beredda på att lämna företräde. Förare på vägen som kör över en cykelpassage är samtidigt skyldiga att anpassa farten så att det inte uppstår fara för cyklande som redan börjat korsa gatan. Förare som svänger över, eller kör ut över en cykelpassage när de lämnar en rondell, ska även ge cyklister möjlighet att passera. SverigeI Sverige markeras övergångställe med vägmärket Herr Gårman, och vita streck som vanligen är målade på vägen. Bevakat och obevakat övergångsställeDet finns två typer av övergångsställen, obevakat respektive bevakat; vid ett obevakat övergångsställe skall fordonsförare (inklusive cyklister och mopedister) som närmar sig lämna företräde för gående som korsar eller just är på väg att korsa körbanan eller cykelbanan. Vid ett bevakat övergångsställe, vilket är utrustat med fungerande trafiksignaler, skall gående och fordonsförare följa trafiksignalerna, som för gående visar så kallad röd gubbe (stillastående människa) och grön gubbe (gående människa) och normalt också är kombinerade med ljudsignaler, som avger en snabbt pulserande signal vid grön signal och en långsamt pulserande vid röd. Gående får korsa körbanan när trafiksignalen visar den gröna gubben, som normalt visas samtidigt som den gröna signalen för fordonstrafik som färdas i samma eller rakt motsatt färdriktning (om det är en bevakad vägkorsning), och betyder att fordonsförare som svänger i korsningen har väjningsplikt mot gående (som har grön signal samtidigt), men fordonsförare i övrigt har röd signal och måste stanna före övergångsstället tills röda signalen växlats till grön signal, som betyder att man får passera (men man skall se till att se upp för en eventuell trafikant som inte följer trafikregler). När gångsignalen är på väg att växla från grön till röd signal, blinkar oftast den gröna signalen ett antal gånger, för att upplysa om att det är på väg att bli grön signal för fordonstrafiken. Numera kan gående dock inte bötfällas för att korsa en körbana trots röd gubbe, såvida inte det orsakar fara eller hinder för fordonstrafiken, då kan gående straffas för exempelvis vårdslöshet i trafik.[1] Ett övergångsställe anses även som bevakat om polis dirigerar trafiken men däremot obevakat om de gällande trafiksignalerna är ur funktion.[2] En fordonsförare har dock alltid väjningsplikt (även vid grön signal eller polismans tecken att passera) mot gående som börjat korsa körbanan vid grön signal/polismans tecken att gå över körbanan (men utan att hinna över). Det finns inget förbud mot att cykla på ett övergångsställe[3], men fordonsförare har ingen väjningsplikt mot en cyklist som korsar en körbana på ett övergångsställe eftersom cyklisten ej är gående utan cyklisten har, precis som vid infart på en körbana där det saknas cykelöverfart, väjningsplikt mot varje fordon som färdas på körbanan. Stockholm var den första staden i Sverige att införa trafiksignalreglerade, diagonala övergångsställen, en i innerstan i korsningen Mäster Samuelsgatan/Regeringsgatan[4] och en i korsningen Mikrofonvägen/Telefonvägen i Hägersten.[5] De infördes på prov i slutet av oktober 2020, för en testperiod som planerades pågå till slutet av augusti 2021[5] och avslutades under 2022.[6] I en korsning med diagonala övergångsställen kan gående gena tvärs över korsningen. Medan fotgängarna i en korsning med diagonala övergångsställen har grönt ljus, har all fordonstrafik från samtliga riktningar rött ljus, vilket anses bidra till en säkrare miljö för samtliga trafikanter. Utseende för övergångsställeI vägmärkesförordningen finns beskrivet hur ett övergångsställe ska se ut, bland annat att färgen skall vara vit men att gul färg kan få användas vid vägarbeten. För alla andra färger behövs särskilt tillstånd, något som uppmärksammades när Nacka kommun 2018 lät måla ett övergångsställe i regnbågsfärgerna under Pridefestivalen[7] TrafikförordningEn ny trafikförordning (1998:1276) infördes 1998 och ersatte den tidigare vägtrafikkungörelsen. Förordningen trädde i kraft den 10 oktober 1999 och förtydligade bland annat att fordonsförare har "[...] väjningsplikt mot gående som gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället", något som tidigare inte uttryckligen angetts. Förordningen kom därför att i folkmun kallas "Zebralagen". Möte och omkörning på vägNedan ett utdrag ur 3 kap. Trafikförordning (1998:1276), om möte och omkörning på väg:
Skyldigheter mot gående, cyklande och mopedförareNedan ett utdrag ur 3 kap. Trafikförordning (1998:1276), om skyldigheter mot gående, cyklande och mopedförare:
Skyldigheter mot fordonstrafik med cykel och mopedNedan ett utdrag ur 6 kap. Trafikförordning (1998:1276), om trafik med cykel och moped vid färd på väg:
Vid cykelpassager har cyklister väjningsplikt mot trafiken på korsande gata.[8] Bestämmelser för gående på vägNedan ett utdrag ur 7 kap. Trafikförordning (1998:1276), om bestämmelser för gående på väg:
Bildgalleri
Referenser
Källor
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia