|
Fotgängare
  En fotgängare eller gångtrafikant är en person som går till fots i trafiken. I den svenska trafikförordningen används genomgående termen gående, men fotgängare torde fortfarande vara mer använt i vanligt språkbruk. Rent juridiskt är gående trafikanter så länge de färdas på en väg för motortrafik, för cykeltrafik eller på en gång- eller ridbana invid en sådan väg. (Det kan läsas i Förordning om vägtrafikdefinitioner 2001, orden Trafikant och Väg.) De trafikregler som gäller för gående är inte tvingande i lika hög utsträckning som de som gäller för andra trafikanter. I stället gäller flera rekommendationer. Fotgängare är till exempel inte bundna av att följa regeln om högertrafik, i Sverige är det tvärtom så, att en fotgängare som rör sig på en väg som saknar särskild gångbana rekommenderas att hålla sig på vänster sida, för att på så sätt lättare kunna uppmärksamma den fordonstrafik som kommer på samma sida (eftersom den då alltså kommer emot fotgängaren framifrån i stället för att närma sig bakifrån)[1]. Finns gångbana endast på den ena sidan av vägbanan, bör gående använda den oavsett på vilken sida av vägen den ligger. På en väg eller vägbana med skylten påbjuden gångväg är det bara gående som skall uppehålla sig. På en gågata är övrig trafik normalt inskränkt, och den övriga trafik som kan förekomma ska lämna fotgängare företräde. På en gårdsgata är all trafik tillåten, men fotgängarna ska ha företräde. Fotgängare ska även lämnas företräde på ett obevakat övergångsställe. Som gående klassificeras också person som färdas på en sparkstötting. Trafikregler för fotgängareSverigeI Sverige gäller i huvudsak vänstertrafik för gående. Bestämmelser för fotgängare regleraa i 7 kap. 1 § trafikförordningen. I detta lagrum står bl.a. följande:
 Referenser
|
