Zazaiska

Zazaiska
zazakiska, dimli
Zaza, Dimilî, Zazakî
Talas i	Kurdistan, Turkiet, Iran, Irak, Georgien, Kazakstan
Region	Norra Kurdistan, Östra Turkiet (Bingöl, Elazığ, Tunceli (Dersim) , Diyarbakır, Erzincan, Erzurum, Muş, Sivas, Gümüşhane, Şanlıurfa, och Adıyaman), fläckvis spritt i Mutki, Sarız, Aksaray, Batum, och Taraz
Antal talare	3 miljoner–4 miljoner
Språkfamilj	Indoeuropeiska Indoiranska språk Iranska Nordvästiranska Zaza-Gorani Zazaiska
Språkkoder
ISO 639‐2	zza
ISO 639‐3	zza – inkluderande kod Individuella koder: kiu – Nordzazaiska diq – Sydzazaiska
Regioner i Turkiet där zazaiska talas, uppdelade på tre huvuddialektområden.

Zazaiska (zazakî eller zaza) är zazafolkets språk i Zazaistan. Andra benämningar är kirdki, dimili och kirmancki. Det har uppskattningsvis mellan sju och nio miljoner talare. En del språkforskare hävdar att zazaiska är ett fristående språk medan andra menar att det är en dialekt av språket "kurdiska". De flesta talarna av zazaiska anser sig själva vara kurder. Språket talas framförallt i Östanatolien; genom de senaste årtiondenas migration har det även spritts till Väst-, Central- och Nordeuropa. Zazaiskan hör till den iranska språkgrenen av de indoeuropeiska språken.

Zazaiskans språkliga inordning

Zazaiska som självständigt nordvästiranskt språk

Zazaiskan betraktas av politiska och kulturella skäl ännu idag som ett kurdiskt språk av både kurderna och turkarna och till och med som en ”kurdisk dialekt”. Emot detta slår iranistiken (vetenskapen om forskningen om de iranska språken) fast att zazaiskan är ett självständigt språk på den nordvästliga grenen av de iranska språken, dit bland andra de kurdiska språken kurmandji och sorani hör. Inom denna nordvästliga gren bildar de kurdiska språken – tillsammans med de centraliranska dialekterna – en språkhistoriskt härledd undergrupp. Zazaiska bildar däremot tillsammans med gorani en självständig underenhet, zaza-gorani, som möjligtvis i vidare avseende även inkluderar baluchi.^[källa behövs]

Redan på 1800-talet fann språkforskare (till exempel B. Peter Lerch) belägg för att zazaiska inte är en kurdisk dialekt, utan ett självständigt språk inom den iranska språkfamiljen. Detta bekräftades av de tyska iranisterna Oskar Mann och Karl Hadank med sina mångfaldiga undersökningar, varifrån den första omfångsrika vetenskapliga zazaiska grammatikan med titeln Mundarten der Zaza från 1932 härstammar. Den tidigare uppfattningen, att zazaiska är ett ”kurdiskt språk i vidare mening” (som till exempel Ferdinand Justi hade 1880), anses idag förlegad.^[källa behövs]

Zazaiskan uppvisar likheter med det utdöda medeliranska språket partiska, som den sydvästiranska persiskan inte delar. Dock kan man inte belägga, huruvida partiskan är ett direkt föregångsspråk till zaza.^[källa behövs]

Debatt om klassificering

Zazaiska är ett iranskt språk inom den indoeuropeiska familjen. Dess närmaste släktingar är mazandarani, hewrami, gilaki och andra kaspiska språk. Zazaiskans klassificering har dock varit föremål för politisk debatt. Flera ^[vilka?] anser att zazaiska är en kurdisk dialekt (jämte kurmandji och sorani) medan turkiska nationalister förespråkar att zazaiska är en turkisk (ett altaiskt språk) dialekt.

Etnologer föredrar följande indelning:[1]

• Nordvästiranska språk
  • Zaza-Gorani-språkgruppen
    • Zazaiska
    • andra språkvarianter/dialekter inom zaza-goranigruppen
  • Kaspiska språkgruppen
    • Mazandarani
    • Gilaki
    • andra
  • Kurdiska språkgruppen
    • andra kurdiska språkvarianter/dialekter

USA:s utrikesdepartements ”Background Note” (bakgrundsanmärkning) tar upp zazaiska som ett av Turkiets större språk tillsammans med turkiska (officiellt), kurdiska, armeniska, grekiska och arabiska. [2] Trots etnologernas klassificering, betecknar Kurdish Academy of Language (kurdiska språkakademin), som beskriver sig som en ”elektronisk ideell organisation”, zazaiska som en kurdisk dialekt.[3] Encyclopaedia Britannica anger zazaiska som en kurdisk dialekt. [4] Denna klassificering stöds emellertid inte av språkforskare och anses vara politisk och inte vetenskaplig.[5]

Fonologisk korrespondens i zazaiska och andra iranska språk

Initialt v

Uriranskans begynnande v blev till b eller g i persiska och kurdiska omkring 900-talet. Zazaiska, liksom många nordvästiranska språk, behåller det ursprungliga v-ljudet. Ursprunget till uriranskans initiala v är urindoeuropeiskans *w-ljud.

Zazaiska	Persiska	Kurdiska		Svenska
v	b, g	b, g		-
va	bad	ba		vind
varan	baran	baran		regn
vac	avaz*	bêj		sjunga, säga
vaz-	guriz-	bez-		springa
velg	berg	belg		löv
veng	bang	bang, deng		röst
ver	ber	ber		framsida
verek	berre	berx		får
vewr	berf	berf		snö
vên, vin	bin-	bin-		se
vir	bir	bir		minne
vist	bist	bist		tjugo
viya	bive	bi		änka
viyal	bid	bi		pil, vide
vam	badam	behıv		mandel
vic-	biz-	bêz-		välja
veyşan	gorosne	bırsi		hungrig
veşn	goşn	beran		bagge[?]
vaş	giyah	giya		gräs
vıl	gol	gul		ros
velık	gorda	gurçık		kalv
verg	gorg	gurg		varg
vurayen	gerdiden	guherin		ändra

avaz*: Ordet avaz på persiska är ett lån från ett nordvästiranskt språk, troligen partiska. Eljest skulle det börja med b som på kurdiska.

z-ljud

De uriranska ljuden z och s blir till d och h i kurdiskan och persiskan. Dock behåller zazaiska z- och s-ljuden. Ursprunget till de uriranska z- och s-ljuden var urindoeuropeiskans palatovelara *k'- och *g'-ljud (se även Satemspråk).

Indoeuropeiska	Avestiska	Zazaiska	Kurdiska	Persiska		Svenska
*k'/*g'	z/s	z/s	z/s	d/h		-
*k'erd-	zerdeye-	zerri	dıl*	dêl		hjärta
*g'hol-	zaranya-	zerd	zêr	zer*		guld
*g'no-	zan-	zan-	zan-	dan-		veta
*g'roma	zamat-	zama	zava	damad		ansa[?]
*eg'om	ezēm	ez	ez*	edēm*		jag
*bhrg'h-	berez-	berz	bılınd*	boland		lång
*dek'm	dese	des	deh*	deh		tio

zer*: Det gamla persiska ordet för ”guld” var daraniya-. Det återgår till z-ljudet. Kan vara ett inlån.
edēm*: Den moderna persiskans ord för ”jag” är men, vilket ersätter edēm*.
ez*: På den sydkurdiska dialekten sorani heter ”jag” men, som på persiska. Det ersatte ordet ez.
dıl*, bılınd*, deh*: De här kurdiska orden uppvisar sydvästiransk utveckling.

c-ljud

Uriranskans c- och ĉ-ljud är c i zazaiskan. I kurdiskan ändras det till j och i persiskan till z. Ursprunget till uriranskans c- och ĉ-ljud är urindoeuropeiskans *gw- och *k-ljud.

Zazaiska	Persiska	Kurdiska		Svenska
ĵ	ž	z		-
ceni	zen	jın		kvinna
cın-	zen-	jen-		spela musik
cıwiyayış	zisten	jıyan		leva
cınde	zende	zındi*		levande
cor	zeber	jor		upp
cêr	zir	jêr		ner
cı	az	jı
roc	ruz	roj		dag
vac	avaz	bêj		säga, sjunga
ercan	arzan	erzan*		billig
vic-	biz-	bêz-*		välja
pewc-	pez-	pēj-		tillaga[?]

zındi*, erzan*, bêz-*: Kurdiskans zindi, erzan och bez är inlån från persiska.
Anmärkning: I en del sydliga zazaiska dialekter blir -c--slut (som i roc, vac, vic och pewc) j. Detta kommer troligen från ett annat nordvästiranskt språk.

Se även

• Zazaer

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyska Wikipedia.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zazaki, 23 juni 2008.

Litteratur och referenser angivna i den engelska artikeln

Urval av lingvistisk forskning om zazaiska

• Paul, Ludwig. (1998) The Position of Zazaki Among West Iranian languages Universität Hamburg,[1].
• Lynn Todd, Terry. (1985) A Grammar of Dimili University of Michigan,[2].

Second edication, İremet Publishing, 2002 Stockholm /Sweden

• Gippert, Jost. (1996) Historical Development of Zazaki Johann Wolfgang Goethe-Universität, Frankfurt am Main,[3].
• Gajewski, Jon. (2003) Evidentiality in Zazaki Massachusetts Institute of Technology,[4].
• Gajewski, Jon. (2004) Zazaki Notes Massachusetts Institute of Technology,[5].
• Larson, Richard och Yamakido, Hiroko. (2006) Zazaki as Double Case-Marking State University of New York at Stony Brook & University of Arizona,[6].
• Faruk Iremet. (1996) The difference between Zaza, Kurdish and Turkish Stockholm İremet Publishing. [7].
• Brigitte Werner. (2007) Features of Bilingualism in the Zaza Community Marburg, Tyskland [8]

Referenser

• Bozdağ, Cem & Üngör, Uğur. Zazas and Zazaki. (Zazaki Literature.)
• Blau, Gurani et Zaza i R. Schmitt, red., Compendium Linguarum Iranicarum, Wiesbaden, 1989, ISBN 3-88226-413-6, s. 336-40 (About Daylamite origin of Zaza-Guranis)

Noter

1. Ethnolgue on Zazaki classification
2. The US State Department "Background Note" on Turkey
3. Kurdish Academy on "Kurdish Language"
4. Britannica on Zazaki classification
5. ”Zazas and Zazaki”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070219072208/http://www.zazaki.de/englisch/index.htm. Läst 23 juni 2008. 

Externa länkar

Incubator

• [9] Ethnologue on Zazaki (language)
• [10] (Weblinks of Zaza people)
• [11] Academic Research Center of Zazaki
• [12] Zazaki Wikipedia
• [13] Only Zazaki news