V389 Cygni

V389 Cygni A
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Svanen
Rektascension	21^t 08^m 38,88974^s[1]
Deklination	+30° 12′ 20,2879″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	5,712[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	B9 V[3] (B9 VspSi + kA2.5A7VmA9n)[4]
Variabeltyp	53 Persei-variabel[5]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-25,8 ± 2[6] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: +24,645[7] mas/år Dek.: -20,647[7] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	8,1988 ± 0,1038[7]
Avstånd	398 ± 5 lå (122 ± 2 pc)
Detaljer
Massa	3,17[8] M☉
Radie	2,5[9] R☉
Luminositet	113[9] L☉
Temperatur	11 885[9] K
Vinkelhastighet	17,9[10] km/s
Andra beteckningar
CCDM J21087+3012AB, ADS 14682,[11] BD+29 4324, Boss 5442,[12] GSC 02701-03919, HD 201433, HIC 104371, HIP 104371, HR 8094, 2MASS J21083887+3012203, PLX 5088, PPM 400282, SAO 70968, TD1 27737, uvby98 100201433, V389 Cygni, WDS J21086+3012AB,[13] WISEA J210838.87+301220.6, WISE J210838.85+301220.5[6]

V389 Cygni B
Observationsdata
Rektascension	21^t 08^m 38,87181^s[1]
Deklination	+30° 12′ 22,2879″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	8,060[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	kA2.5 hA7 V mA9n[14]
Astrometri
Egenrörelse (µ)	RA: +24,004[7] mas/år Dek.: -25,161[7] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	8,4500 ± 0,0263[7]
Avstånd	386 ± 1 lå (118,3 ± 0,4 pc)
Detaljer
Massa	1,54[8] M☉
Radie	1,5[9] R☉
Luminositet	6,2[9] L☉
Temperatur	7 482[9] K
Vinkelhastighet	77[10] km/s

V389 Cygni eller HD 201433 är en multipelstjärna[3] i södra delen av stjärnbilden Svanen. Den har en skenbar magnitud av ca 5,71[7] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. En komponent i systemet är en långsamt pulserande stjärna av spektraltyp B (SPB) som gör att systemets ljusstyrka varierar från magnituden 5,55 till 5,71 med en period av 1,4 dygn.[5] Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 8,2mas [7] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 390 ljusår (ca 120 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -26 km/s.[6]

Observation

V389 Cygni är katalogiserad som en multipelstjärna med fyra synliga komponenter. De svaga följeslagarna TYC 2701-897-1 och UCAC4 602-123109 är orelaterade bakgrundsobjekt,[15] separerade med 59 respektive 73 bågsekunder.[16] En stjärna med 5:e och 8:e magnituden åtskilda av 3,3 bågsekunder bildar ett gemensamt egenrörelsepar, allmänt kallade komponenterna A och B). Den ljusare stjärnan, V389 Cygni A, är en spektroskopisk dubbelstjärna och systemet har också en osynlig tredje stjärna, vilket gör den till en trippel och systemet som helhet har då fyra stjärnor.[8] Båda de synliga stjärnorna är kemiskt speciella, A är en Ap-stjärna och B en Am-stjärna.[14] Den blandade spektralklassen för paret är B9 V, där den ljusare stjärnan har en klass av B9 VspSi (eller B9 Si Mg)[14] och den svagare kA2.5hA7VmA9n.

Ljuskurva för V389 Cygni, plottad från TESS-data. 1,4289-perioden är markerad i rött[17]

År 1922 upptäckte Kurt Bottlinger och Paul Guthnick variation i V389 Cygni.[18] Mellan 1936 och 1942 gjorde Guthnick omfattande fotoelektriska observationer av V389 Cygni. Han fann att ibland verkade ljusstyrkan ändras oregelbundet, och vid andra tillfällen kunde två perioder, 1,12912 och 1,19328 dygn, observeras. Ingendera perioden var relaterad till omloppsperioden för den spektroskopiska dubbelstjärnan. Guthnick förutsatte att systemet bestod av två Cepheidvariabler som kretsar kring varandra,[19][20] men man tror nu att endast en av stjärnorna i det snäva dubbelparet är variabel, och det är en SPB-stjärna.[3]

År 1978 förfinade Frank Gieseking och Wilhelm Seggewiss Youngs omloppsbestämning för den spektroskopiska binären (ny period 3,313168 ± 0,000008 dygn), och fann att V389 Cygni är en trippelstjärna. Den tredje, osynliga komponenten, kretsar kring det snäva dubbelparet med en period på 154,09 ± 0,02 dygn. De kunde inte härleda någon excentricitet som inte var noll för någon av omloppsbanorna.[18] År 1989 analyserade David Barlow tidigare data och fann att även om den inre dubbelstjärnans omloppsbana verkade vara cirkulär, passade data bäst om den tredje stjärnans omloppsbana hade en excentricitet på 0,311 ± 0,057.[21]

År 2017 publicerade Thomas Kallinger et al. en omfattande spektroskopisk och astroseismisk studie av V389 Cygni. De hittade 29 pulseringsfrekvenser i BRITE satellitdata för stjärnan. De kunde härleda ett excentricitetsvärde för den inre dubbelstjärnans omloppsbana på 0,015 ± 0,003. Deras astroseismiska resultat anger att det yttre lagret av SPB-stjärnan håller på att bli tidvattenlåst till dess nära följeslagare, men den inre delen av stjärnan roterar fortfarande med en väsentligt annorlunda hastighet.[21]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V389 Cygni, 12 mars 2024.

Noter

1. ^ [ ] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
2. ^ [ ] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (March 2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H. ISSN 0004-6361.
3. ^ [ ] Kallinger, T.; Weiss, W. W.; Beck, P. G.; Pigulski, A.; Kuschnig, R.; Tkachenko, A.; Pakhomov, Y.; Ryabchikova, T.; Lüftinger, T.; Palle, P. L.; Semenko, E.; Handler, G.; Koudelka, O.; Matthews, J. M.; Moffat, A. F. J.; Pablo, H.; Popowicz, A.; Rucinski, S.; Wade, G. A.; Zwintz, K. (July 2017). "Triple system HD 201433 with a SPB star component seen by BRITE - Constellation: Pulsation, differential rotation, and angular momentum transfer" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 603: A13. arXiv:1704.01151. Bibcode:2017A&A...603A..13K. doi:10.1051/0004-6361/201730625. S2CID 119411639. Hämtad 21 januari 2023
4. Abt, H. A.; Cardona, O. (1984). "The nature of the visual companions of AP and AM stars". The Astrophysical Journal. 276: 266. Bibcode:1984ApJ...276..266A. doi:10.1086/161610.
5. ^ [ ] "V0389 Cyg". International Variable Star Index. AAVSO. Hämtad 21 januari 2023.
6. ^ [ ] Hämtad 2024-08-03.
7. ^ [ ] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
8. ^ [ ] Tokovinin, Andrei (2018-03-01). "The Updated Multiple Star Catalog". The Astrophysical Journal Supplement Series. 235 (1): 6. arXiv:1712.04750. Bibcode:2018ApJS..235....6T. doi:10.3847/1538-4365/aaa1a5. ISSN 0067-0049. S2CID 119047709.
9. ^ [ ] Stassun, Keivan G.; et al. (9 September 2019). "The Revised TESS Input Catalog and Candidate Target List". The Astronomical Journal. 158 (4): 138. arXiv:1905.10694. Bibcode:2019AJ....158..138S. doi:10.3847/1538-3881/ab3467. eISSN 1538-3881. hdl:1721.1/124721. S2CID 166227927.
10. ^ [ ] Glebocki, R.; Gnacinski, P. (2005). "VizieR Online Data Catalog: Catalog of Stellar Rotational Velocities (Glebocki+ 2005)". VizieR On-line Data Catalog: III/244. Originally Published in: 2005csss...13..571G; 2005yCat.3244....0G. 3244. Bibcode:2005yCat.3244....0G.
11. "HD 201433 -- Double or Multiple Star". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2023-01-21.
12. Young, R. K. (1921). "Orbit of the spectroscopic binary Boss 5442". Publications of the Dominion Astrophysical Observatory Victoria. 1: 319–323. Bibcode:1921PDAO....1..319Y. Hämtad 21 januari 2023.
13. Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (December 2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466–3471. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920. S2CID 119533755.
14. ^ [ ] Renson, P.; Manfroid, J. (May 2009). "Catalogue of Ap, HgMn and Am stars". Astronomy and Astrophysics. 498 (3): 961–966. Bibcode:2009A&A...498..961R. doi:10.1051/0004-6361/200810788.
15. Hoffleit, Dorrit; Jaschek, Carlos (1991). "The Bright star catalogue". New Haven, Conn.: Yale University Observatory, 5th Rev.ed. Bibcode:1991bsc..book.....H.
16. Mason, Brian D.; et al. (December 2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466–3471. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.
17. "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 16 januari 2023.
18. ^ [ ] Gieseking, F.; Seggewiss, W. (August 1978). "Spectroscopic investigation of the peculiar binary V389 Cyg". Astronomy and Astrophysics. 68: 437–441. Bibcode:1978A&A....68..437G. Hämtad 21 januari 2023.
19. Gieseking, F. (April 1979). "Photoelectric observations of the peculiar variable V389 Cygni". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 36: 37–43. Bibcode:1979A&AS...36...37G. Hämtad 21 januari 2023.
20. Hoffleit, Dorrit (May 1977). "Wanted: Photoelectric and Spectroscopic Observations of the Unusual System, V389 Cygni" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 1283: 1. Bibcode:1977IBVS.1283....1H. Retrieved 21 January 2023.
21. ^ [ ] Barlow, D. J. (December 1989). "On the circularity of the orbits of the triple system V389 Cygni". The Observatory. 109: 225–229. Bibcode:1989Obs...109..225B. Hämtad 21 januari 2023.

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/104371/v389cygni