V2291 Ophiuchi

V2291 Ophiuchi
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Ormbäraren
Rektascension	18^t 25^m 38,799^s[1]
Deklination	+08° 01′ 55,23 ″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+5,4[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	G9 IIb / B9 V[3]
Variabeltyp	Förmörkelsevariabel
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-19,30 ± 1,78[3] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -4,07 ± 0,54[1] mas/år Dek.: -6,34 ± 0,31[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	4,14 ± 0,41[1]
Avstånd	790 ± 80 lå (240 ± 20 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	-1,33[2]
Detaljer
Massa	3,86 / 2,95[4] M☉
Radie	33 / 3[4] R☉
Luminositet	562 / 146 L☉
Temperatur	4 900 / 11 600[4] K
Andra beteckningar
HD 169690, AG+08 2288, BD+07 3682, CoRoT 9540, FK5 1478, GSC 01023-02454, HD 169689, HIC 90313, HIP 90313, HR 6902, IRAS 18232+0800, IRAS Z18232+0800, 2MASS J18253880+0801551, PPM 165790, SAO 123462, TD1 22385, TYC 1023-2454-1, uvby98 100169689, V2291 Ophiuchi, Gaia DR2 4478420918484111360, Gaia DR3 4478420918484111360[3]

V2291 Ophiuchi eller HR 6902, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Ormbäraren. Den har en skenbar magnitud av ca 5,64[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,14 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 790 ljusår (240 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -19 km/s.[3]

Egenskaper

Primärstjärnan V2291 Ophiuchi A är en orange till gul ljusstark jättestjärna i huvudserien av spektralklass G9 IIb.[3] Den har en massa som är lika med ca 3,9[4] solmassor, en radie som är ca 33[4] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 562 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 900 K.[4]

Följeslagaren V2291 Ophiuchi B är en blå stjärna i huvudserien av spektralklass B9 V.[3] Den har en massa som är lika med ca 3[4] solmassor, en radie som är ca 3[4] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 146 gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 11 600 K.[4]

Ljuskurva i synliga, blåa och ultravioletta banden från en förmörkelse av V2291 Ophiuchi, plottad från Griffin et al. (1995)[5]

Stjärnorna, som bildar en förmörkelsevariabel av Zeta Aurigae-typ, cirkulerar kring varandra med en period av 1,055[4] år och en excentricitet på 0,311[4]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HR 6902, 14 maj 2023..

Noter

1. ^ [ ] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600. Vizier catalog entry
2. ^ [ ] Jasniewicz, G.; et al. (February 1999), "Late-type giants with infrared excess. I. Lithium abundances", Astronomy and Astrophysics, 342: 831–838, Bibcode:1999A&A...342..831J
3. ^ [ ] HR 6902 (unistra.fr). Hämtad 2023-10-19.
4. ^ [ ] Kirsch; Baade, R.; Reimers, D. (2001). "The warm circumstellar envelope and wind of the G9 IIb star HR 6902". Astronomy and Astrophysics. 379 (3): 925–935. arXiv:astro-ph/0008378. Bibcode:2001A&A...379..925K. doi:10.1051/0004-6361:20011117. S2CID 12157488.
5. Griffin, R. E. M.; Marshall, K. P.; Griffin, R. F.; Schroeder, K. P. (September 1995). "Optical spectra of ζ Aurigae binary systems. VII. The 1987 and 1989 eclipses of HR 6902". Astronomy and Astrophysics. 301: 217–230. Bibcode:1995A&A...301..217G. Hämtad 4 February 2022.