Västerlånggatan
Västerlånggatan är en gata i Gamla stan i Stockholm. Den går från Mynttorget till Järntorget och följer sträckningen för den första försvarsmuren. Västerlånggatan var fram till början av 1900-talet Stockholms främsta affärsgata, idag är den ett av turisternas huvudstråk i staden. Gatan, historikVästerlånggatan blev, tillsammans med Österlånggatan, stadens huvudgata sedan området innan mur blivit för trångt och man började bygga västan mur och östan mur. På 1400-talet omnämns den som longagatuna waestan mwr men också som Allmänningsgatan och Långa gatan men i slutet av 1500-talet hade man kommit fram till ett namn som i hög grad liknar det nuvarande, Westra longgatun. Även namnformen Stora Smedjegatan och Stadssmedjegatan förekom. I samband med Namnrevisionen i Stockholm 1885 fastställdes "Vesterlånggatan för Stadssmedjegatan". Gatan i vandelMånga butiksfasader fick i slutet av 1800-talet sitt nuvarande utseende och det är idag ibland svårt att avgöra om huset härstammar från 1600- eller från 1800-talet. Rådande arkitekturmode var att placerade gjutjärnspelare eller -kolonner mellan de nya stora öppningarna för skyltfönstren. Av totalt 36 gjutjärnsfasader i Gamla stan som ingick i en inventering av Stockholms stadsmuseum finns 25 längs Västerlånggatan, som fram till början av 1900-talet var Stockholms främsta affärsgata. De första gjutjärnskolonner kom till användning 1863 i kvarteret Cephalus och de sista 1904 i kvarteret Ulysses.[1] Vid 1900-talets mitt gick Västerlånggatan under benämningen "kappgatan" eftersom i stort sett samtliga av Stockholms kappaffärer låg här. Bland dem det välrenommerade modehuset Aug. Magnusson AB (grundat 1860) som hade sin verksamhet under mer än 100 år i kvarteret Cybele och Åströms kappaffär från 1911 som är en av de få i sin bransch som fortfarande finns kvar vid Västerlånggatan 40.[2] Idag är Västerlånggatan ett av turisternas huvudstråk i Stockholm. GränsmarkeringPå ytterväggen av Palmstedts hus, närmast fastigheten nr 9 i kvarteret Iris finns en tavla i röd sandsten uppsatt, som markerade gränsen mellan Uppland och Södermanland. Texten lyder: UPLANDz och SUDERMANNALANDz SKILLNAD. Sedan 1600-talet går landskapsgränsen genom Söderström.[3] Byggnader och butiker (urval)
Bilder
Intressanta kvarter (urval)
Se ävenTryckta källor
Referenser
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia