sv St%C3%B6rre tuppg%C3%B6k

	Större tuppgök; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Gökfåglar; Cuculiformes
Familj	Gökar; Cuculidae
Släkte	Tuppgökar; Geococcyx
Art	Större tuppgök; G. californianus
Vetenskapligt namn
	§ Geococcyx californianus
Auktor	(Lesson, 1829)
Utbredning
	Utbredningsområdet för större tuppgök

Större tuppgök^[2] (Geococcyx californianus) är en stor och marklevande gök som förekommer i södra USA och Mexiko.^[3]

Utseende och läten

Större tuppgök är en mycket stor (52–58 cm) och slank gök med lång stjärt och långa ben. Fjäderdräkten är raggig och brunstreckad, och på huvudet syns en kort tofs som ofta hålls rest. Bakom ögat syns en blå fläck och bakom den en röd.^[4]^[5]

Den ses vanligen på marken och är en duktig löpare. Flykten är svag, vanligtvis bara korta glid. Lätet består av en långsam fallande serie med cirka sex ekande och mörka, duvlika toner. Den klapprar också med näbben.^[4]

Utbredning och systematik

Större tuppgök förekommer från torra sydvästra USA till södra Mexiko, närmare bestämt från nordcentrala Kalifornien, Utah och Colorado österut till Missouri och Louisiana och söderut i Mexiko till södra Baja California, Michoacán, Puebla och Veracruz.^[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Större tuppgök hittas i öppna och torra busk- och gräsmarker och ökentrakter. Fågeln springer på marken på jakt efter favoritfödan ödlor och ormar, men tar även annan föda som insekter och andra leddjur. Fågeln ses ofta sitta på staketstolpar eller klippblock. Vanligen uppträder den enstaka, ibland även i par.^[4]^[5]

Större tuppgök är en av få djur som attackerar skallerormar. Ibland hjälps paret åt, där en fågel distraherar ormen och den andra smyger sig fram och nyper fast huvudet med näbben. Fågeln dödar sedan ormen genom att slå huvudet mot en sten.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till 1,4 miljoner vuxna individer.^[1]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2022 Geococcyx californianus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c d] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 220. ISBN 0-679-45120-X
^ [a b c] Payne, R. & de Juana, E. (2020). Greater Roadrunner (Geococcyx californianus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54914 22 april 2020).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör större tuppgök.
Bilder & media
Wikispecies har information om Geococcyx californianus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2022 Geococcyx californianus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Sibley-4] [a b c d] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 220. ISBN 0-679-45120-X

[hbw-5] [a b c] Payne, R. & de Juana, E. (2020). Greater Roadrunner (Geococcyx californianus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54914 22 april 2020).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]