sv Skogsstentrast

	Skogsstentrast; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Stentrastar; Monticola
Art	Skogsstentrast; M. sharpei
Vetenskapligt namn
	§ Monticola sharpei
Auktor	Gray, GR, 1871
Synonymer
	Pseudocossyphus sharpei;

Skogsstentrast^[2] (Monticola sharpei) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Skogsstentrasten är en medelstor (16 cm) knubbig trastliknande fågel. Hanne är gråblå på huvudet och ner till övre delen av bröstet samt på manteln. Vingarna är mörkare och resten av undersidan är orange. Stjärten är mörkbrun i mitten och på spetsen, med rostorange längst in på sidorna och på övergumpen. Honan är mellanbrun ovan och undertill ljusare med vitaktig hake och beigefärgad streckning kring övre delen av bröstet. Stjärtteckningen liknar hanens. Fåglar i västra delen av utbredningsområdet är ljusare och de i öst mörkare. Sången består av varierade visslingar som är lätta att härma.^[4]

Liknande dynstentrasten är lite ljusare och överlappar endast lite eller inte alls i utbredningsområde. Hona skogsstentrast liknar även hona madagaskarshama men är mindre och saknar vitt i vingen. ^[4]

Utbredning och systematik

Skogsstentrasten förekommer på Madagaskar. Den delas vanligen upp i två underarter med följande utbredning:^[3]

Monticola sharpei sharpei – förekommer i fuktskogar på öst-centrala Madagaskar
Monticola sharpei bensoni – förekommer i klippiga bergstrakter på syd-centrala Madagaskar

Vissa urskiljer bensoni som den egna arten "bensonstentrast".^[5] Fram tills nyligen behandlades amberstentrasten (M. erythronotus) som en del av skogsstentrasten, men urskildes 2022 som egen art av tongivande Clements et al och 2023 av International Ornithological Congress.^[3]

Släktestillhörighet

Skogsstentrast placerades tillsammans med dynstentrast och amberstentrast tidigare i släktet Pseudocossyphus, men genetiska studier visar att de är en del av Monticola.^[6]^[7]

Familjetillhörighet

Stentrastarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de trots namnet är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.^[8]^[9]

Levnadssätt

Skogsstentrasten hittas i bergsbelägen regnskog, men också mycket lokalt i torra och klippiga trakter på västra delen av ön. Den sitter ofta stilla under långa perioder, antingen inne i skog på medelhög höjd eller i torrare landskap på klippblock.

Status

Skogsstentrasten har ett rätt begränsat utbredningsområde och beståndet tros minska i antal. Den betraktas dock inte som hotad. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.^[1] Den beskrivs som ovanlig till ganska vanlig, dock lokalt förekommande och svår att få syn på.^[4]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Richard Bowdler Sharpe (1847-1909), brittisk ornitolog vid British Museum of Natural History 1872-1909.^[10]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2012 Monticola sharpei Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ [a b c] Collar, N. (2022). Forest Rock-Thrush (Monticoa sharpei), version 1.1. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.forrot2.01.1
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson, The Monticola Rock-Thrushes: Phylogeny and biogeography revisited, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 901-910.
^ Cruaud, A., M.J. Raherilalao, E. Pasquet, and S.M. Goodman (2011), Phylogeography and systematics of the Malagasy rock-thrushes (Muscicapidae, Monticola), Zool. Scripta 40, 554-566.
^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Monticola sharpei.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Monticola sharpei.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Monticola sharpei Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[BOW-4] [a b c] Collar, N. (2022). Forest Rock-Thrush (Monticoa sharpei), version 1.1. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.forrot2.01.1

[H&M-5] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[Zuccon-6] Zuccon, D., and P.G.P. Ericson, The Monticola Rock-Thrushes: Phylogeny and biogeography revisited, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 901-910.

[7] Cruaud, A., M.J. Raherilalao, E. Pasquet, and S.M. Goodman (2011), Phylogeography and systematics of the Malagasy rock-thrushes (Muscicapidae, Monticola), Zool. Scripta 40, 554-566.

[s-8] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

[z-9] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

[10] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Skogsstentrast