Selångers landskommun
Selångers landskommun var en tidigare kommun i Västernorrlands län. Administrativ historikKommunen bildades i Selångers socken i Medelpad, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Vid kommunreformen 1952 bildade den storkommun genom sammanläggning med förutvarande Sättna landskommun. Den 1 januari 1963 överfördes från Selångers landskommun och Selångers församling ett område med 419 invånare och omfattande en areal av 6,84 kvadratkilometer land till Sundsvalls stad och Sundsvall Gustav Adolfs församling.[1] Som ett led i bildandet av Sundsvalls kommun gick Selångers landskommun den 1 januari 1965 upp i Sundsvalls stad som 1971 ombildades till Sundsvalls kommun.[2] Kyrklig tillhörighetI kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Selångers församling. 1 januari 1952 tillkom Sättna församling. KommunvapnetBlasonering: Sköld kvadrerad av blått och silver, upptagande i fält 1 två stolpvis ordnade fiskar av silver, den översta vänstervänd och i fält 4 ett vattenhjul av silver. Fiskarna symboliserade Selånger och vattenhjulet Sättna. Vapnet, som komponerades av stadsarkitekten Hans Schlyter, fastställdes 1962. Redan 1965 upphörde kommunen, då den gick upp i Sundsvall. GeografiSelångers landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 369,80 km², varav 360,50 km² land.[3] Tätorter i kommunen 1960I Selångers landskommun fanns del av tätorten Sundsvalla, som hade 2 736 invånare i kommunen den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 43,0 procent.[4] PolitikMandatfördelning i valen 1938-1962
Referenser^a Tätorten Sundsvall var delad mellan Selångers landskommun (2 736 inv.), Sköns köping (9 894 inv.) och Sundsvalls stad (29 249 inv.)
|
Portal di Ensiklopedia Dunia