Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sollefteå stad. För orten se Sollefteå , för dagens kommun, se Sollefteå kommun .
Sollefteå stad var en tidigare kommun i Västernorrlands län . Centralort var Sollefteå och kommunkod 1952–1970 var 2283.
Administrativ historik
Sollefteå stad bildades den 1 januari 1917 (enligt beslut den 30 december 1916) genom en ombildning av den dåvarande Sollefteå köping .[ 1]
Den 25 april 1930 utfärdades av Kunglig Majestät en förklaring av gränsen mellan Sollefteå landskommun och Sollefteå stad.[ 2]
Den 1 januari 1945 (enligt beslut den 12 augusti 1944) inkorporerades Sollefteå landskommun i staden. Sollefteå socken införlivades samtidigt i avseende på fastighetsredovisningen i staden.[ 3] När kommunreformen den 1 januari 1952 genomfördes i landet inkorporerades Multrå landskommun i staden.[ 4]
Som förberedelse inför kommunreformen 1971 trädde Sveriges indelning i kommunblock i kraft den 1 januari 1964. Sollefteå stad ingick då i kommunblocket Sollefteå tillsammans med landskommunerna Långsele , Resele , Helgum , Ådals-Liden , Junsele samt tre av fyra församlingar i Boteå landskommun : Boteå , Överlännäs , Sånga .[ 5] Den 1 januari 1970 överfördes Ramsele landskommun från det avskaffade Ramsele kommunblock till Sollefteå kommunblock.[ 6]
Den 1 januari 1971 bildade staden den nya Sollefteå kommun tillsammans med de samtidigt avskaffade landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden.[ 7]
Staden tillhörde Sollefteå landsfiskalsdistrikt som låg först under Ådals fögderi , och från den 1 juli 1946 (enligt beslut den 18 januari 1946) Sollefteå fögderi .[ 3]
Judiciell tillhörighet
I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Ångermanlands mellersta domsaga . Staden tillhörde Sollefteå tingslag till 1948 därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag .[ 8]
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende hörde staden till Sollefteå församling .[ 9] Fram till den 1 maj 1927 (upphörd det datumet enligt beslut den 11 mars 1927) fanns också militärförsamlingen Norrlands trängkårs församling i staden. Församlingen var icke-territoriell och dess kyrkobokförda medlemmar fanns i både staden och landskommunen.[ 2] Från den 1 januari 1952 var staden delad på Sollefteå församling och Multrå församling .[ 9]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2493[ 10] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket då även innefattar Sollefteå socken .
Stadsvapnet
Blasonering : En svart orrhane på silverfält. [ 11]
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1921. Vapnet förs idag av den nuvarande Sollefteå kommun . Se artikeln om Sollefteå kommunvapen för mer information.
Geografi
Vy över Sollefteå och Ångermanälven .
Vid bildandet år 1917 hade staden en areal av 5,69 km² , varav 5,68 km² var land.[ 12] Sollefteå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 356,70 km² , varav 341,70 km² land.[ 4]
Tätorter i staden 1960
I Sollefteå stad fanns tätorten Sollefteå , som hade 7 609 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 77,1 procent.[ 13]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Sollefteå stad 1920–1970[ 14] [ 15] [ 16] År Folkmängd 1920
2 662 1925
2 690 1930
2 735 1935
2 907 1940
3 229 1945
7 763 1950
9 429 1955
9 656 1960
9 872 1965
9 712 1970
9 877 Anm: 1945 inkorporerades Sollefteå landskommun och 1952 Multrå landskommun . För åren 1920-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1925 och 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Sollefteå stad omfattade när den ombildades till Sollefteå kommun 1 januari 1971.
Näringsliv
En byggnad på Norrlands trängregementes kasernområde.
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i stadens huvudnäring uppdelad på följande sätt:[ 17]
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 19,8 procent med Övriga inom offentliga tjänster m.m. (vilket bland annat innefattade militär verksamhet) samt 7,6 procent med Hälso- och sjukvård samt personlig hygien . 92 av förvärvsarbetarna (2,1 procent) hade sin arbetsplats utanför staden.[ 17]
Politik
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Valår V S ÖVR C FR FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1919 4 2 5 5 9 25 77,0
1920 3 2 2 8 10 25 38,4
1922 3 2 7 13 25 44,4
1926 8 2 1 3 11 25 57,4
1930 9 3 13 25 66,4
1934 9 3 13 25 64,8
1938 11 2 12 25 69,2
1942 10 1 2 12 25 62,2
1946 1 16 1 2 2 8 30 71,2
1950 19 4 5 7 35 81,8
1954 19 4 5 7 35 82,2
1958 18 5 4 8 35 80,2
1962 20 5 4 6 35 82,0
1966 17 8 4 6 35 83,6
Övriga 1919 var Underofficerare (2), Tjänstemän och löntagare (2), Kvinnopartiet (1)
Övriga 1922 var Vänstersocialisterna
Övriga 1926 var Sollefteåbor
Övriga 1942-1946 var Underofficerarna Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Referenser
Fotnoter
^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1923. sid. 76. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpfnsYC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf . Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .
^ [a b ] (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1935. sid. 110. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf . Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .
^ [a b ] (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1947. sid. 88. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf . Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .
^ [a b ] (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 109. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine .
^ SCB Statistiska meddelanden B 1964:6 den 3 mars 1964, sida 8 (Läst 11 mars 2015)
^ SCB Folkmängd 31.12.1969. Del 2 Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar mm Sida 81; Läst 11 mars 2015
^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X , s. 91
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b ] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)” . Skatteverket . 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html . Läst 17 december 2013 .
^ Fornminnesregistret , Riksantikvarieämbetet : Sollefteå stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas” . Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php . Läst 2 februari 2011 .
^ ”SCB: Folkräkningen 1920 sida 76” . Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpfnsYC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf . Läst 8 juli 2013 .
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine . sida 43 i pdf:en
^ ”Historisk statistik efter serie” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/ . Läst 21 juni 2019 .
^ ”Folkräkningen 1910–1960” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/ . Läst 21 juni 2019 .
^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/ . Läst 21 juni 2019 .
^ [a b ] (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1954-10-08. sid. 172-173. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://www.webcitation.org/6Zfas4HUP?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf . Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .