San Biagio a Piazza Lombarda

San Biagio a Piazza Lombarda
Kyrka
San Biagio a Piazza Lombarda, här benämnd S. Blasius (vid den röda pilen), på Rodolfo Lancianis karta över det antika och det moderna Rom från år 1893–1901.
Land	Italien
Ort	Rom
Trossamfund	Romersk-katolska kyrkan
Stift	Roms stift
Plats	Piazza Lombarda, dagens Piazza Madama

San Biagio a Piazza Lombarda, även benämnd San Biagio de Scorteclariis, var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige martyrbiskopen Blasius. Kyrkan var belägen vid Piazza Lombarda, dagens Piazza Madama, i Rione Sant'Eustachio. Kyrkan var initialt inrymd i ruinerna av Neros termer. ”Scorteclariis” syftar på distriktet Scorticlari.[1] I detta distrikt hade garvarna, italienska conciatori, sina bodar; Scorticlari och conciatori härleds från latinets scortum, ”skinn”, ”hud”, ”läder”.[2]

Kyrkans historia

Denna kyrka omnämns endast i två dokument: Il Catalogo Parigino från cirka år 1230 samt i ett folkräkningsdokument, utgivet av Basilica Vaticana år 1380.[3][4][5]

Marken, där en gång Neros termer stod, hade förvärvats av benediktinerklostret i Farfa. År 1478 avyttrade klostret Farfa San Biagio a Piazza Lombarda samt tre andra kyrkor – San Salvatore in Thermis, Santa Maria de Thermis och San Benedetto de Thermis[6] – åt den franska nationen.[7] Försäljningen godkändes av påve Sixtus IV (1471–1484) i en bulla, Creditam nobis desuper, promulgerad den 2 april 1478.[2]

Det är oklart när kyrkan nedrevs.

Omnämningar i kyrkoförteckningar

Katalog	År	Benämning
Il Catalogo Parigino	cirka 1230	s. Blasius de Scortecclariis[8]

Referenser

Noter

1. Hülsen 1927, s. 327.
2. ^ [ ] Lombardi 1998, s. 221.
3. Armellini 1891, s. 440.
4. Hülsen 1927, s. 222.
5. Lombardi 1998, s. 222.
6. Carpaneto et al. 2001, s. 501.
7. Tosini 1996, s. 24.
8. ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#232. Läst 18 februari 2019. 

Tryckta källor

• Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 440. OCLC 9269651 
• Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1267. OCLC 2997278 
• Carpaneto, Giorgio et al. (2001) (på italienska). La grande guida dei rioni di Roma (2). Roma: Newton & Compton Editori. ISBN 88-8289-388-X 
• Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 222–223. OCLC 3696954 
• Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. sid. 222. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
• Tosini, Patrizia. ”San Luigi dei Francesi” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (7): sid. 24–33. ISSN 1126-6546.