Södra Ölands Järnväg

Södra Ölands Järnväg
Allmänt
Plats	Öland
Sträcka	Borgholm-Näsby (Ottenby station)
Anslutande linjer	Borgholm-Böda Järnväg
Organisation
Invigd	1909/1910
Nedlagd	1961
Ägare	Ölands Järnvägar 1928-1947 Svenska staten 1947-
Infrastruktur­förvaltare	Ölands Järnvägar 1928-1947 Statens Järnvägar 1947-
Tekniska fakta
Längd	96 kilometer
Spårvidd	891 millimeter (smalspår)
Största lutning	16 ‰
Minsta kurvradie	300
Högsta hastighet	30 km/h
Källor [1]
Linjekarta Södra Ölands Järnväg km Borgholm-Böda Järnväg 0 Borgholm 1906- Borgholms pir 1 Kolstad 1909- 5 Räpplinge 1909- 8 Ölands Lindby 1909- 12 Gårdslösa 1909- 16 Långlöt 1909- 19 Björkerum 22 Runsten 1909- 24 Ölands Bäck 1909- 27 Norra Möckleby 1909- 29 Dörby 31 Gårdby grusgrop 1909- 32 Gårdby 1909- 34 Torps by 37 Lenstad 1909- 41 Ölands Skogsby 1909- Färjestaden hamn 45 Färjestaden 43 Lundtorp 1927- 47 Kråketorp 49 Eriksöre 1910- 50 Karlevi 1910- 52 Vickleby 1910- 56 Resmo 1910- 59 Mörbylånga sockerbruk Mörbylånga hamn 60 Mörbylånga 1910- 62 Mörbylånga by 63 Mörbylångadalen 1910- 65 Rösslösa 67 Bring1910 ?? Ölands Dalby 1910- 69 KastlösaStenbrott 1910 78 Skärlöv1910 81 Ölands Melby 83 Ölands Segerstad1910 87 Torngård1910 90 Ölands Gräsgård1910 93 Eketorp1910 97 Ottenby1910

Södra Ölands Järnväg (SÖJ) var en 96 km lång 891 mm smalspårig järnväg mellan Borgholm och Näsby på Öland. Sträckan mellan Borgholm och Färjestaden öppnades den 24 november 1909 och den återstående sträckan till Ottenby öppnades den 1 februari 1910.[2] Banan uppgick den 1 januari 1928 tillsammans med Borgholm-Böda Järnväg (BBJ) i Ölands Järnvägar (ÖJ).[1]

SÖJ. Karta 1926.

Historia

Södra Ölands järnvägsaktiebolag bildades i mars 1907 med en aktieteckning på 952 600 kr. Kommunerna hade tecknat aktier för 714 000 kr, Kalmar stad 125 000 kr och Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag 104 500 kr. Bolaget fick ett statslån på 950 500 kr. Kostnaden för byggandet inklusive av fordon var beräknad till 1,9 miljoner kronor men det gick åt mer pengar och styrelsemedlemmarna tillförde 235 000 kr som senare ersattes med ytterligare garantier på 174 000 kr från kommunerna.[1]

Den gemensamma skulden för BBJ och SÖJ uppgick till nästan 1,4 miljoner kronor 1927 och endast SÖJ betalade en del ränta. Riksdagen beslutade 1927 att lånen skulle avskrivas till 800 000 kronor och vara räntefria i 3 år och halv ränta i ytterligare två år. Villkoret var att SÖJ och BBJ blev sammanslagna. Det fanns inget val utan den 1 januari 1928 tog ett nytt bolag Ölands Järnvägar över verksamheten.[1]

Runsten stationshus

Fordon

För trafiken inköptes 1909 fyra tanklok från Helsingborgs Mekanisk Werkstad, sju stycken tvåaxliga personvagnar, 99 tvåaxliga godsvagnarvagnar och två postvagnar. Ytterligare två tanklok inköptes 1920, ett från Henschel & Sohn i Tyskland och ett från Motala Werkstad. Samtidigt inköptes två stycken nya personboogievagnar och godsvagnsparken utökades med 30 vagnar.[1] Det byggdes lokstall i Ottenby station och Färjestaden.[3]

Referenser

1. ^ [ ] Historiskt om Svenska Järnvägar, Södra Ölands Järnväg
2. Nordisk familjebok 1919, Södra Ölands järnväg
3. Ekeving Bangårdsskisser Öland Arkiverad 29 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.

• Göran Adolfsson, Sune Lantz & Hjalmar Nilsson (1987). Ölands järnvägar 
• Kjell Aghult, Lars Olof Lind & Gunnar Sandin (1999). Järnvägsdata 

Externa länkar

Historik om SÖJ