Royal Order of Scotland
Royal Order of Scotland är ett internationellt ordenssällskap för kristna frimurare. Ordenssällskapet är reguljärt.[källa behövs] OrganisationStorlogen för Royal Order of Scotland finns i Edinburgh i Skottland. Under den finns 85 provinsialstorloger på flera platser i Storbritannien samt i ett flertal länder i världen. Orden ser Skottlands kung som sin ärftlige stormästare. Under de tider då det inte finns en skotsk kung är Deputy Grand Master and Governor orden högsta ledare. HistoriaOrden har existerat åtminstone sedan 1741, varifrån det finns dokument bevarade i storlogens arkiv som visar på ordens aktiviteter i London. Ett patentbrev från 1750 gav tillstånd till att arbete i ordens grader kunde ske i Haag i Nederländerna[1]. Innehavaren av patentbrevet William Mitchell flyttade cirka 1752-1753 till Edinburgh i Skottland och använde patentbrevet för att där starta en provinsstorloge. Denna loge omvandlades 1767 till storlogen för hela orden. Ordens verksamhet verkar ha sjunkit i aktivitet under början av 1800-talet men en förnyad aktivitet resulterade i att flera provinsialstorloger började etablerats från och med 1843. VerksamhetOrden ger medlemmarna två grader:
Ordens legender daterar ursprunget mycket tidigare än vad de historiska dokumenten kan belägga. För graden Heredom of Kilwinning anges ursprunget till tiden för regentskapet för kung David I under 1100-talet och för graden Knight of the Rosy Cross anges ursprunget till 1314 strax efter slaget vid Bannockburn. MedlemskriterierMedlemskriterierna varierar mellan olika provinser men kan typiskt vara att kandidaten:
I Sverige
För medlemmar i Svenska Frimurare Orden krävs att de har den VIII:e graden. Antalet medlemmar är begränsat och det finns ingen besöksrätt för icke-medlemmar.[2] Se ävenReferenserNoter
Externa länkar |
Portal di Ensiklopedia Dunia