Nya Zeelands försvarsmakt
Nya Zeelands försvarsmakt, (New Zealand Defence Force, förkortat NZDF; Maori: Te Ope Kātua o Aotearoa) är landets väpnade styrkor som består av tre försvarsgrenar. BakgrundNya Zeeland är part i Stillahavspakten (tillsammans med USA och Australien), men landets införande av en "kärnvapenfri zon" 1984 av dåvarande premiärminister David Lange har komplicerat relationen till USA, som i gengäld omedelbart drog in sina försvaråtaganden gentemot Nya Zeeland. Organisation och ledningNZDF regleras av och skapades i och med att Nya Zeelands parlament antog försvarslagen, Defence Act 1990. Försvarschefen (Chief of Defence Force) är den högste yrkesofficeraren i NZDF. Generalguvernören är genom ett kungligt brev från Nya Zeelands monark högste befälhavare.[1][2] Försvarsministern, som ansvarar inför premiärministern, står för den politiska ledningen av försvaret.[3] Under försvarsministern finns:
EnheterFlottanKungliga Nyzeeländska Flottan (Royal New Zealand Navy; förtkning: RNZN), som har sitt ursprung i Storbritanniens flotta, blev i oktober 1941 egen inhemsk försvarsgren och mot slutet av andra världskriget bestod den av 60 fartyg. Flottan består[när?] av två fregatter av Anzac-klass (8 likadana finns i Australiens flotta), fyra patrullfartyg för havsövervakning av landets ekonomiska zon, samt ett stödfartyg. Därefter tillkommer ett sjömätningsfartyg. Stridsfartygen har Devonport Naval Base utanför Auckland på Nordön som hemmahamn. Fartygen i RNZN bär prefixet HMNZS, som står för Her Majesty's New Zealand Ship. ArménNyzeeländska armén (New Zealand Army) är landstridskomponenten i Nya Zeelands försvarsmakt. Den omfattar 4 500 i aktiv tjänst, 2 000 reservister samt 500 civilanställda. Innan 1950 var namnet på armén New Zealand Military Forces och dess traditioner sträcker sig tillbaka till nybyggarmilisen som bildades 1845. Nyzeeländska soldater har deltagit flera av 1900-talet större väpnade konfliker, inklusive andra boerkriget, första världskriget, andra världskriget, Koreakriget, Malayakrisen och Vietnamkriget. Sedan 1970-talet har fokus varit på deltagande i multilaterala fredsbevande och fredsframtvingande insatser, mestadels inom ramen av Förenta nationerna. Förband och kårer (i senioritetsordning):
FlygvapnetKungliga Nyzeeländska flygvapnet (Royal New Zealand Air Force, förkortning RNZAF) är landets flygvapen som bildades av Nyzeeländska element i det brittiska flygvapnet och blev en egen inhemsk försvarsgren 1923, även om många besättningar fortsatte att tjänstgöra inom det brittiska flygvapnet ända til slutet av 1940-talet. Liksom landet i stort deltog flygvapnet i andra världskriget, Malayakrisen, Koreakriget, Vietnamkriget, Gulfkriget samt inom ramen för Förenta nationernas fredsbevarande insatser. Från att ha haft över 1 000 stridsflyplan vid slutet av andra världskriget har flygvapnets storlek minskat till endast 50 flygplan avsedda för havsövervakning, transporter och Search and Rescue. Luftstridsförmågan upphörde helt år 2001 när det sista förbandet med A-4 Skyhawk togs ur bruk. GradbeteckningarGradbeteckningar och titlar härrör från Storbritanniens krigsmakt och är i allt väsentligt ungefär de samma.
Referenser
Noter
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia