Närpansarvapen
Närpansarvapen[1] eller närpansarvärnsvapen[2][3] (engelska: man-portable anti-tank systems, kort MANPATS eller MPATS) är personburna pansarvärnsvapen avsedda att bekämpa pansarfordon och skyddade mål på kortare avstånd.[1] Det finns flera olika typer av närpansarvapen genom historien. Det äldsta vapnen bör egentligen vara tunga musköter ämnade att genomtränga harnesk och rustning hos stridande under 1500- och 1600-talet, men de första traditionella närpansarvapnen börjar först förekomma under första världskriget i form av pansarvärnsgevär, samt vissa handburna kanoner (exempelvis: Vickers 40 mm bakladdade snabbskjutande kanon Mk.II(en)). Sedan andra världskriget är dock pansarvärnsgevär föråldrade och istället ersatta av pansarskott, granatgevär och raketgevär. I modern tid förekommer även pansarvärnsrobotsystem inom klassen, så kallade närpansarvärnsrobotar. Referenser
|