Maria Ressas far dog när hon var ett år. Modern flyttade till USA och lämnade barnet hos släktingar i Manila. När hon var nio år flyttade hon till sin mor och styvfar som bodde i Toms River i New Jersey. Ressa avlade gymnasieexamen 1982 och fortsatte studera biologi och engelska vid Princeton University. Efter en
kandidatexamen reste hon tillbaka till Filippinerna och avlade en Master of Arts i journalistik vid University of the Philippines Diliman i Quezon City.[13]
Journalistik
År 1986 inträffade den så kallade People Power-revolutionen i Filippinerna, varvid Ferdinand Marcos störtades och tryckfrihet infördes. Cecilia Cheche Lazaro[14] och Ressa grundade nyhetskanalen Probe Profiles och några år senare webbtidningen Rappler. År 1987 började Ressa arbeta på det filippinska nyhetsprogrammet PTV-4[15] och året därpå blev hon chef för CNN:s filippinska kontor i Manila. År 1995 blev Ressa kontorschef för CNN i Jakarta. Hon bevakade upploppen i Indonesien 1998, krisen i Östtimor 1999, med flera indonesiska upplopp och blev Asiens mest kända grävande journalist.[13]
År 2012 startades nyhetssajten Rappler, som använder nätet och sociala medier för att förnya journalistikens innehåll och distribution. Ressa hade intervjuat Rodrigo Duterte då han var borgmästare i Davao och även inför presidentvalet i Filippinerna 2016. Hon var mycket kritisk till regimens ”krig mot drogerna” där tiotusentals människor dödades utan rättegång. Rappler och dess chefredaktör Ressa utsattes för hot- och hatdrev och påhittade brott. Journalister utmålades som ”nationens fiender”.[16]
I oktober antog den filippinska kongressenLagen om Cyberförtal. Högsta domstolen bedömde att lagen inte var konstitutionell och utfärdade ett föreläggande med krav att revidera lagförslaget. År 2016 blev Rodrigo Dutarte president och förslaget blev lag. Presidenten beskylde Rappler för skattebrott och spridande av fejknyheter. Skattebrott kunde inte styrkas, men Ressa dömdes i juni 2019 för cyberförtal enligt en lag som instiftades 2012 och riskerar sex års fängelse.[17]
”
Vår generations kamp kommer att vara en kamp för sanningen.
^The battle for this generation will be the battle for truth
Bibliografi
2003 – Seeds of terror: an eyewitness account of Al-Qaeda's newest center of operations in Southeast Asia. New York: Free Press. Libris9148013. ISBN 0-7432-5133-4
2013 – From Bin Laden to facebook: 10 days of abduction, 10 years of terrorism. Hackensack, NJ: World Scientific Pub. Co. Libris17743350. ISBN 9781908979537
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 10 november 2020.
Noter
^läs online, www.manilatimes.net .[källa från Wikidata]
^Muck Rack, journalist-ID på Muck Rack: maria-ressa, läs online, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
^ [ab] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0311488, läst: 17 januari 2024.[källa från Wikidata]
^läs online, www.rappler.com , läst: 18 april 2020.[källa från Wikidata]
^läs online, www.wan-ifra.org .[källa från Wikidata]
^BBC 100 Women 2019 : Who is on the list this year?, BBC News Online, 16 oktober 2019, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]