sv Link%C3%B6pings stad

	Linköpings stad; Före detta kommun
	Linköpings stadshus
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Län	Östergötlands län
Kommun, nu	Linköpings kommun
Centralort	Linköping
Inrättad	1200
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Linköpings kommun
Befolkning, areal
Areal	64 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°24′34″N 15°37′32″Ö / 58.409418055556°N 15.625656111111°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Linköpings rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod	0580
	Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Linköpings stad. För orten se Linköping, för dagens kommun, se Linköpings kommun.

Linköpings stad var en stad och kommun i Östergötlands län. Centralort var Linköping och kommunkod 1952–70 var 0580.

Administrativ historik

Linköping har gamla anor, och antas ha tillkommit tidigt, genom att tingsplatsen flyttats från Stånga till nuvarande Linköpings plats. Äldsta delarna av Sankt Lars kyrka härrör från början av 1100-talet, och 1120 omnämns Linköping som biskopssäte i Florensdokumentet.^[1] De äldsta delarna av domkyrkan, som förefaller byggd kort innan finns ännu under den nuvarande gotiska domkyrkan. Under 1100-talet är dock bebyggelsen tämligen sparsam. 1287 anläggs ett Franciskanerkloster i staden, och i slutet av 1200-talet omtalas även en årlig marknad i Linköping.^[2]

Det finns inget bevarat dokument som med absolut säkerhet anger när Linköping fick sina stadsprivilegier utfärdade, då privilegiebrevet sannolikt brann upp vid en stadsbrand på 1540-talet. Det som pekar på att det var år 1287 är grundandet av Franciskanerklostret, vilket anlades på kunglig mark.^[3]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade 1911 Sankt Lars landskommun, som omfattade delar av stadsbebyggelsen. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun och 1967 Kärna landskommun. 1971 gick staden upp i den då nybildade Linköpings kommun.^[4]

Linköpings stad hade en egen jurisdiktion (rådhusrätt) som förstatligades 1965 och uppgick 1971 i Linköpings tingsrätt.^[5]

Linköpings domkyrkoförsamling var från början stadens stadsförsamling.^[6]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0461^[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att den också används för Sankt Lars socken.

Stadsvapnet

Huvudartikel: Linköpings kommunvapen

Blasonering: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring.

Vapenbilden i Linköpings kommunvapen härstammar från stadens äldsta sigill från slutet av 1200-talet och vapnet fastställdes av Kungl. maj:t 1946. Efter den nya kommunens tillkomst registrerades vapnet av denna hos PRV år 1974.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Linköpings stad 1810–1970

År			Invånare
1810			33 340
1820			34 578
1830			37 227
1840			40 248
1850			41 945
1860			44 828
1870			46 543
1880			48 344
1890			48 850
1900			49 286
1910			54 401
1920			58 994
1930			61 353
1940			68 389
1950			83 641
1960			93 501
1970			104 646
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.

Geografi

Linköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 63,92 km², varav 60,97 km² land.^[8]

Tätorter i staden 1960

I Linköpings stad fanns tätorten Linköping, som hade 64 300 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,8 procent.^[9]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1919

16

8

20

16

8

20

44

53,9

37

7

1920

16

6

22

16

6

22

44

29,3

39

1922

17

5

22

17

5

22

44

34,5

40

1926

19

2

1

22

19

2

22

44

37,8

41

1930

20

2

20

2

20

44

48,8

42

1934

2

18

5

19

2

18

5

19

44

50,3

40

1938

2

25

5

12

2

25

5

12

44

61,4

39

1942

4

30

5

15

4

30

5

15

54

65,3

47

1946

6

27

8

13

6

27

8

13

54

73,2

46

8

1950

2

30

13

9

30

13

9

54

80,5

46

8

1954

2

28

13

11

28

13

11

54

78,3

47

1958

2

28

2

8

14

28

8

14

54

79,8

48

1962

2

31

3

10

31

3

10

56

81,9

50

1966

4

25

5

9

2

11

4

25

5

9

11

56

83,4

50

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Noter

^ Feldt, Ann-Charlott; Tagesson Göran, Hallberg Freddie, Wigh Bengt, Ekelund Lars, Gilstring Mats (1997). Två gårdar i biskopens stad: om den arkeologiska undersökningen i kvarteret Brevduvan, Linköping 1987 och 1989. Östergötland fakta, 1102-2345 ; 3. Linköping: Östergötlands länsmuseum. Libris 7753268. ISBN 91-85908-25-8
^ Lindeblad, Karin (2008). Landskap och urbanisering: Östergötland ur ett centralortsperspektiv. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar skrifter, 1102-187X ; 74Lund studies in historical archaeology, 1653-1183 ; 10. [Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds Universitet]. Libris 11285121
^ ”Linköpings historia”. http://www.linkopingshistoria.se/medeltid/1200-tal/. Läst 7 juli 2016.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Linköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 19 i pdf:en

[1] Feldt, Ann-Charlott; Tagesson Göran, Hallberg Freddie, Wigh Bengt, Ekelund Lars, Gilstring Mats (1997). Två gårdar i biskopens stad: om den arkeologiska undersökningen i kvarteret Brevduvan, Linköping 1987 och 1989. Östergötland fakta, 1102-2345 ; 3. Linköping: Östergötlands länsmuseum. Libris 7753268. ISBN 91-85908-25-8

[2] Lindeblad, Karin (2008). Landskap och urbanisering: Östergötland ur ett centralortsperspektiv. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar skrifter, 1102-187X ; 74Lund studies in historical archaeology, 1653-1183 ; 10. [Lund: Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds Universitet]. Libris 11285121

[3] ”Linköpings historia”. http://www.linkopingshistoria.se/medeltid/1200-tal/. Läst 7 juli 2016.

[4] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[5] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[6] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[7] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Linköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[SCB_FR_1950:1-8] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[9] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 19 i pdf:en

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]