sv S%C3%B6derk%C3%B6pings stad

	Söderköpings stad; Före detta kommun
	Söderköpings rådhus
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Län	Östergötlands län
Kommun, nu	Söderköpings kommun
Centralort	Söderköping
Inrättad	1250
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Söderköpings kommun
Befolkning, areal
Areal	152 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°28′49″N 16°19′10″Ö / 58.480202777778°N 16.319363888889°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Tingslag	Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsagas tingslag (1947-01-01–)
Domkrets	Söderköpings rådhusrätts domkrets (–1946-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod	0582
	Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Söderköpings stad. För orten se Söderköping, för dagens kommun, se Söderköpings kommun.

Söderköpings stad var en stad och kommun i Östergötlands län.

Administrativ historik

Staden anlades i början av 1200-talet efter en fastställd stadsplan och hela medeltidsstaden var utbyggd cirka 1250. Söderköpings urgamla stadsprivilegier bekräftas 1513 vilken sedan sker åtskilliga gånger.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Genom kommunreformen 1952 inkorporerades Drothems landskommun och Skönberga landskommun.

Staden gick 1 januari 1971 upp i den nybildade Söderköpings kommun.^[1]

Judiciell tillhörighet

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt fram till 1 januari 1947, då den lades under landsrätt i Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga och domsagans tingslag.^[2].

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde staden Söderköpings församling, vilken namnändrades 1953 till S:t Laurentii församling.^[3] 1 januari 1952 tillkom församlingarna Drothem och Skönberga.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0506^[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld ordnade 1.3.3.1.

Motivet kommer från ett sigill från 1430-talet. Vapnet fastställdes för staden av Kungl. Maj:t år 1946. Efter kommunbildningen registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1975.

Geografi

Söderköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 151,93 km², varav 150,00 km² land.^[5]

Tätorter i staden 1960

I Söderköpings stad fanns tätorten Söderköping, som hade 3 648 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 66,9 procent.^[6]

Politik

Mandatfördelning i Söderköpings stad 1919–1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1919

8

6

10

8

6

10

24

67,7

21

1920

8

6

10

8

6

10

24

31,4

21

1922

8

24

41,7

22

1926

8

1

4

11

8

1

4

11

24

47,2

22

1930

8

4

8

4

8

24

51,3

22

1934

9

7

8

9

7

8

24

53,6

22

1938

12

4

8

12

4

8

24

60,1

22

1942

12

4

8

12

4

8

24

68,7

21

1946

11

5

8

11

5

8

24

69,7

22

1950

15

5

8

15

5

8

33

80,0

32

1954

15

4

5

9

15

4

5

9

33

78,0

30

1958

14

5

4

10

14

5

4

10

33

81,3

30

1962

15

6

4

8

15

6

4

8

33

82,1

29

1966

14

6

4

1

8

14

6

4

8

33

85,7

26

7

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Lista över borgmästare i Söderköping

Referenser

^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Söderköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 19 i pdf:en

[1] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[2] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[3] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[4] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Söderköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[SCB_FR_1950:1-5] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[6] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 19 i pdf:en

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]