Skänninge stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Skänninge stad. För orten se Skänninge.
Skänninge stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
Kommun, nuMjölby kommun
CentralortSkänninge
Inrättad1200
Upphörd31 december 1970
Uppgått iMjölby kommun
Befolkning, areal
Areal75 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°23′32″N 15°05′16″Ö / 58.392128888889°N 15.087693888889°Ö / 58.392128888889; 15.087693888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagAska, Dals och Bobergs domsagas tingslag (–)
Folkungabygdens domsagas tingslag ()
DomkretsSkänninge rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod0585
Redigera Wikidata

Skänninge stad var en stad och kommun i Östergötlands län.

Administrativ historik

De äldsta spåren av aktivitet i Skänninge härrör från övergången vikingatid/medeltid. Utanför stadstullarna av år 1713 har man påträffat rester av bebyggelse och ett bronsgjuteri. Kulturlagret från den här bosättningen sträcker sig in innanför stadstullarna. Redan på 1000-talet uppfördes två kyrkor på vardera sidan om ån inom stadsområdet. På 1200-talet förstärktes ortens betydelse. 1237 anlades ett dominikanerkonvent, och senare under 1200-talet tillkom ett hopital och ett mynthus.[1]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade vid kommunreformen 1952 Allhelgona landskommun, Bjälbo landskommun och Järstads landskommun. 1971 uppgick Skänninge stad i den nybildade Mjölby kommun.[2]

Staden hade egen jurisdiktion (rådhusrätt) till 1939 för att därefter ingå i Folkungabygdens tingslag.[3]

Stadsförsamling var Sankt Martins församling till omkring 1300 därefter Skänninge församling.[4] Från den 1 januari 1952 hörde staden också till Allhelgona församling, Bjälbo församling och Järstads församling.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0493[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Huvudartikel: Skänninge stadsvapen

Stadsvapnet för Skänninge bygger på en förlaga från 1300-talet. Det moderna vapnet registrerades 1942.

Blasonering: I blått fält en stående naturfärgad madonna med klädnad av silver samt krona och gloria av guld, bärande barnet på vänstra armen och en liljestav av guld i högra handen samt på vardera sidan åtföljd av ett Maria-monogram av guld. Barnet är likaledes naturfärgat med klädnad av silver och gloria av guld.

Geografi

Skänninge stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 75,20 km², varav 74,95 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960

I Skänninge stad fanns tätorten Skänninge, som hade 2 677 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 67,9 procent.[7]

Näringsliv

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[8]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 28,9 procent med jordbruk och boskapsskötsel, 17,6 procent med varuhandel och 13,0 procent med metallindustri. 50 av förvärvsarbetarna (3,3 procent) hade sin arbetsplats utanför staden.[8]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

ValårVSCFRFPLPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919686
686
2076,1
20
19205510
5510
2049,4
20
19225411
5411
2042,8
20
192631313
31313
2034,8
20
1930659
659
2051,8
20
19347346
7346
2066,5
20
19389137
9137
2071,0
19
19429236
9236
2075,4
19
194618146
18146
2082,0
20
195016574
16574
3284,5
31
195415467
15467
3281,9
30
195814648
14648
3280,8
31
1962115646
15646
3283,0
30
19662136317
213637
3282,9
28
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Borgmästare i Skänninge stad

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
1376 Peter Eriksson
1376 Hans Djäken
1377 Marger Esbjörnsson
1379 Peter Köpsven
1380 Hans Persson
1380 Nils Skänninge
1407 Gudvaster Borgarsson
1414 Harald Jonsson
1414 Sven Folkesson
1421 Nisse Olofsson
1430 Nils Olofsson
1439 Björn Skötte
1466 Sven Larsson
1474 Thorgils Sonason
1483-1486 Bengt Gjordsson
1492 Johan Olsson
1492 Tyrgils Sonesson
1492 Jöns Petersson
1498 Sone Gyuthare
1500 Amunda Nielsson
1520 Matts Olsson
1520 Olof Bältare
Harald Jönsson
Hans Henriksson
1604-1607 Jöns Larsson
1604- Per Månsson
1606-1607 Måns Nilsson
1605, 1608-1609 Swen Persson
1608-1609 Oluf Markusson
1612-1614 Sven Johansson
1612-1621 Per Jönsson -1658
1618-1625 Jöran Olofsson
1620-1625 Anders Jönsson 1570-1650
1627-1632 Per Jönsson -1658
1627-1629 Anders Jönsson 1570-1650
1633 Olof Håkansson 1590-1665
1633-1649 Anders Jönsson 1570-1650 Justitieborgmästare
1635-1650 Per Jönsson -1658
1650-1652 Daniel Persson Justitieborgmästare
1650-1656 Lars Nordanväder 1604-1664
1653-1659 Olof Håkansson 1590-1665 Justitieborgmästare
1659-1680 Gabriel Hacke -1680 Justitieborgmästare
1656-1683 Hans Pedersson
1680-1705 Jonas Wahlberg -1705 Justitieborgmästare
1705-1711 Gustaf Huss -1711
1712-1727 Anders Folling
1731- Jonas Follin 1698-1741
1747-1751 Fredrich Westerberg 1708-1751
1753- Gustaf Peter Treutiger 1718-1769
1762- Johan Trolle 1731-1794
1775–1805 Johan Linzander 1745-1812
1805-1810 Michael Wejdling 1749-1820
1810-1850 Carl Fredrik Otto Wejdling 1783-1865
1850-1894 Adolph Napoleon Curman 1807-1900 Tillförordnad borgmästare 1850-1865.
1891-1906 Nikolaus Rothman 1832-1906 Tillförordnad borgmästare 1891-1901.
1907-1933 Gunnar Aschan 1872-1951
1934-1938 Sune Conradsson Vahlquist 1902-1988 Tillförordnad borgmästare.
1939-1968 Thord Osterman 1903-1986 Kommunalborgmästare

Källor

  1. ^ Landskap och urbanisering - Östergötland ur ett centralortspespektiv, Karin Lindeblad
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mjölby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skänninge stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 22. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 19 i pdf:en
  8. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 50-51. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://www.webcitation.org/6Zfas4HUP?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

För avsnittet borgmästare