|
Kurdiska alfabetenKurdiska skrivs med två alfabet. Det är dels ett latinskt alfabet som introducerades av miren Jeladet Ali Bedirkhan år 1932 (kallat Bedirxan-alfabetet, eller Hawar-alfabetet efter tidningen Hawar), dels ett perso-arabiskt alfabet (Sorani-alfabetet, uppkallat efter det historiska emiratet Soran i dagens irakiska Kurdistan). Hawar-alfabetet används i Turkiet, Syrien och Armenien, sorani-alfabetet i Irak och Iran. Två ytterligare alfabet, baserade på de armeniska och kyrilliska alfabeten, användes förr i Armeniska SSR. Hawar-alfabetetNordkurdiska skrivs i en utvidgad version av det latinska alfabetet, bestående av 31 bokstäver (vardera med en versal och en gemen form):
I detta alfabet är de korta vokalerna E, I och U; de långa vokalerna A, Ê, Î, O, Û (se IPA-motsvarigheter i tabellen nedan). När alfabetet presenterades i Jeladet Ali Bedirkhans tidning Hawar, föreslog han användandet av ⟨ḧ ẍ '⟩ för ljuden غ ,ح, och ع, som han bedömde vara "icke-kurdiska". Dessa tre glyfer innehar inte statusen av en bokstav och bidrar till att representera dessa ljud när de är nödvändiga för att förstå. Turkiet erkänner inte det här alfabetet. Användning av bokstäverna Q, W, och X, som inte existerade i det turkiska alfabetet förrän 2013, ledde till förföljelser under år 2000 och 2003. Sedan september 2003 vände sig många kurder till domstolar för att ändra sina namn till kurdiska skrivna med dessa bokstäver, men misslyckades.[1] Till slut legaliserade den turkiska regeringen bokstäverna Q, W, och X som en del av det turkiska alfabetet år 2013.[2] Föreslagna ändringar[källa behövs]Vissa akademiker har föreslagit att lägga till mindre förändringar i Bedirxans Hawar-alfabetet för att göra det mer användbart för de andra kurdiska dialekterna. Modifikationerna är i de tecken som återfinns i det perso-arabiska alfabetet, fast saknas i Hawar-alfabetet. Dessa språkforskare föreslår att man använder följande alfabet som ett så kallat universalkurdiskt alfabet. De föreslagna tecknen är Ü och Ł samt digraferna rr och gh. Velarkonsonanten "Ł" är till för endast icke-initiallägen; på kurdiska förekommer velarkonsonanten "Ł" aldrig i initiallägen. Digrafen "rr" är endast till för icke-initiallägen; alla kurdiska ord som börjar på "R" uttalas per automatik som en alveolar tremulant.
Bokstaven Ü är en ny bokstav. Den är skriven som ۊ i sorani-alfabetet, för den slutna centrala rundade vokalen ⟨ʉ⟩ som används i sydkurdiska. Det universala kurdiska alfabetet består av 33 bokstäver och 2 digrafer, varav de 2 digraferna och de 3 icke-kurdiska fonemen inte innehar statusen av en bokstav. I detta alfabet är de korta vokalerna E, I och U; de långa vokalerna A, Ê, Î, O, Û och Ü (se IPA-motsvarigheter i tabellen nedan). Universalkurdiska alfabetet
Digrafer
Icke-kurdiska fonem
Sorani-alfabetet Centralkurdiska skrivs huvudsakligen i en modifierad perso-arabisk skrift med 33 bokstäver introducerade av Se'îd Kaban Sidqî. Till skillnad från det standard-arabiska alfabetet, som är en abjad, är sorani-alfabetet ett alfabet där vokaler är obligatoriska, vilket gör skriften enklare att läsa. Ändå representerar det inte kurdiska ljud fullständigt, då det saknar korta vokalen i, och kan heller inte skilja konsonanten w från korta vokalen u, och konsonanten y från den långa vokalen î. Däremot kan man skriva ut de två faryngala konsonanterna, samt frikativt g, som används i kurdiska. Ett förslag om ny sorteringsordning för alfabetet lades fram 2010 av Kurdiska Akademin i Erbil[7]:
OBS: De ovanstående sekvenserna läses från höger till vänster. Alfabetet representeras oftast med 34 poster eftersom وو, får sin egen position. Det finns också icke-officiella bokstäver såsom ۊ och ۇ som kan hittas i variationer av alfabetet. Kurder i Irak och Iran använder sig huvudsakligen av detta alfabet, men lär sig även det latinska alfabetet. Historiska alfabetFörutom nedanstående redogörelse finns även yekgirtú. Kyrillisk skriftEtt tredje skriftsystem, som användes av de få (kurmanji-talande) kurderna i forna Sovjetunionen, baserades på ett kyrilliskt alfabet, bestående av 40 bokstäver: А, Б, В, Г, Г', Д, Е, Ә, Ә', Ж, З, И, Й, К, К', Л, М, Н, О, Ö, П, П', Р, Р', С, Т, Т', У, Ф, Х, Һ, Һ', Ч, Ч', Ш, Щ, Ь, Э, Ԛ, Ԝ Armeniska alfabetetFrån år 1921 till 1929 användes det armeniska alfabetet för kurdiskan i Armeniska SSR.[8] Därefter ersattes det av ett Janalif-liknande latinskt alfabet under latinisations-kampanjen. Enhetlig anpassning för kurdiskaa, b, c, ç, d, e, ә, f, g, г, h, i, ь, j, k, ʀ, l, m, ɴ, o, ө, w, p, n, q, ч, s, ш, ц, t, u, y, v, x, z, ƶ.
År 1929 reformerades det och blev ersatt av[9]:
Jämförelse av kurdiska alfabet
Se ävenReferenser
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||