|
Kungsgatan, Stockholm Kungsgatan är en paradgata genom stadsdelarna Norrmalm och Kungsholmen i Stockholms innerstad. Gatan löper i ost-västriktning från Birger Jarlsgatan vid Stureplan till Kungsholmsgatan och är cirka 1,5 kilometer lång. Arkitekturen längs Kungsgatans östra del domineras av påkostade byggnader uppförda huvudsakligen på 1910-, 1920- och 1930-talen, bland dem Myrstedt & Stern (invigd 1910), Konserthuset (invigd 1926) och Centrumhuset (invigd 1931). Den västra delen, som är betydligt äldre, domineras av byggnader från tidigare decennier. Här kan nämnas Lundbergska huset (uppfört 1883–1885) och Oscarsteatern (invigd 1906). Över Kungsgatan leder två valvbroar: Malmskillnadsbron och Regeringsgatans bro. Båda anlades i samband med att Kungsgatan grävdes genom Brunkebergsåsen och invigdes samtidigt med gatan 1911. Stockholms och Sveriges första trafiksignal togs i drift i januari 1925. En nyfiken skara människor hade samlats vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan för att beskåda nyheten.[1] Historia   År 1887 fattade stadsfullmäktige beslut om att Kungsgatan skulle dras fram till Stureplan, rakt genom Brunkebergsåsen. Innan dess leddes all trafik över åsen. Gatan över åsen hade många olika namn, de äldsta kända var Helsingegathun (1647) och Helsing grenden (1658). I början av 1700-talet ändrades namnet till Luthers gatun, Lutterns grend och slutligen Lutternsgatan. Kungsgatan östra del invigdes den 24 november 1911 efter att grävning och sprängningsarbete genom Brunkebergsåsen pågått i sex års tid. Den ersatte då Lutternsgatan, en gata med skjul och gammal trähusbebyggelse. Vid genomsprängningarna påträffades fornlämningar från den vikingaby man förmodat låg ungefär där Hötorget ligger idag. Innan invigningen, den 21 november, provkördes den första spårvagnen i Stockholm på gatan "vagnen gick två gånger fram och tillbaka mellan Stureplan och Hötorget".[2] Till följd av nivåskillnaden gick Malmskillnadsgatan och Regeringsgatan över de nybyggda viadukterna, någon bebyggelse fanns inte vid öppnandet, vid dess sidor fanns bara en jordslänt längs norra och södra sidan av gatan. 1915 presenterade arkitekt Sven Wallander en vision om två höga tvillingtorn vid Malmskillnadsbrons ömse brofästen med omgivande lägre byggnader med öppna arkader i gatunivån. Förslaget låg till grund för den stadsplan som fastställdes 1919 vilken eftersträvade ett krökt gaturum från Norrlandsgatan till nuvarande Sveavägen med Kungstornen som höjdpunkt. Hushöjden bestämdes till sex våningar och fasaderna skulle, trots flera olika arkitekter, ges ett enhetligt utförande med arkadmotiv i bottenvåningarna.[3] Under 1950-talet påbörjades byggandet av Stockholms tunnelbana mellan Kungsgatan och Slussen, en period under vilken gatan hade stor betydelse i centrala Stockholm. När Stockholms kommersiella centrum på 1960-talet flyttades söderut till Hamngatan och Sergels torg innebar det början på en nedgångsperiod för gatulivet på Kungsgatan. För att ge Kungsgatan tillbaka lite av sin forna status genomfördes på 1980-talet en renovering och uppsnyggning av gatan på dåvarande stadsarkitekten Per Kallstenius initiativ. I samband med det breddades trottoarerna och en enhetlig skyltning och belysning uppsattes. 2023 startades en omfattande renovering av Kungsgatan då den över 100 år gamla gatan behövde förstärkas mellan Sveavägen och Norrlandsgatan. I samband med detta arbete, som utförs i etapper fram till sommaren 2025 utförs även omfattande förändringar i gatumiljön som syftar till att förbättra trivseln[4]. Kvällsstämning då och nuI december 1945 stod fotografen Gunnar Lundh på Malmskillnadsbron och tog bilder på Kungsgatan vid juletid mot väst och öst. Motsvarande fotografier skapades i december 2010.
BiogatanKungsgatan var en gång en av Stockholms biograftäta gator (se Biografer i Stockholm). Vid Kungsgatan 65 fanns Palladium som öppnade 1918 och stängde 1987, i Palladiums lokaler ligger sedan 2003 Casino Cosmopol. Vid nummer 37 öppnade 1936 biografen Royal, den höll sig kvar under olika namn fram till år 2008, då hette den Astoria. Mellan Sveavägen och Birger Jarlsgatan ligger två av Stockholms mest kända och etablerade biografer, Saga (invigd 1937) och Rigoletto (invigd 1939). Byggnader längs Kungsgatan i urvalI byggnadernas husnummer-ordning:
KollektivtrafikKungsgatan trafikeras av flera busslinjer, linjerna 1 och 75 trafikerar hela Kungsgatan med undantag för den korta del som ligger på Kungsholmen. Antalet busshållplatser på Kungsgatan har minskat de senaste åren då bl.a. hållplatserna Norrlandsgatan, Sveavägen och Vasagatan dragits in av Keolis, som är ansvarig entreprenör åt Storstockholms Lokaltrafik (SL). Kvarvarande busshållplatser är Regeringsgatan (belägen väster om Regeringsgatans bro), Hötorget samt Cityterminalen. Tunnelbanans station Hötorget har fyra uppgångar på Kungsgatan, samtliga ligger vid korsningen Kungsgatan/Sveavägen. Tunnelbanestationen hette inledningsvis Kungsgatan men heter sedan 1957 Hötorget. Kungsgatan, på Kungsbron, har också flera uppgångar från Stockholm C. Uppgångar finns från spår 1 och 2 (som bara trafikeras av Arlanda Express), spår 3 och 4, spår 5 och 6 samt spår 7 och 8. Uppgångar från spår 1 och 2 finns på såväl södra som norra sidan medan övriga uppgångar bara finns på norra sidan av Kungsbron. Uppgången från spår 7 och 8 saknar hiss. Cityterminalen har en utgång mot Kungsgatan/Kungsbron vid Terminalslingan. Historiska bilderKungsgatan genom tiderna
ReferenserNoter
Tryckta källor
Vidare läsning
Externa länkar
|
