Khendjer "har tolkats som ett utländskt hnzr och liknades med det semitiska personnamnet h(n)zr, för 'vildsvin'" enligt den danske egyptologen Kim Ryholt.[3] Han noterar att identifieringen är bekräftad med det faktum att namnet h(n)zr är skrivet som hzr i en alternativ stavning av kungens namn på ett sigill från perioden då kungen regerade.[4]
Khendjer var därmed den förste semitiska kungen av en inhemsk egyptisk dynasti. Khendjers regentnamn Userkare, översätts till "Själen av Re är mäktig".[5]
^The name Khedjer for private individuals appears on only two monuments: Stela Marischal Museum, University of Aberdeen ABDUA 21642 and on stela Liverpool M13635, see Iain Ralston: The Stela of Ibi son of Iiqi in the Marischal Museum, University of Aberdeen, In Discovering Egypt from the Neva, The Egyptologcial Legacy of Oleg D Berlev, edited by S. Quirke, Berlin 2003, pp.107-110, pl. 6 and W. Grajetzki: Two Treasurers of the Late Middle Kingdom, Oxford 2001, p. 28, pl. 2. Both monuments date to around the time of king Khendjer and the individuals there might have called themselves after the king.
^K.S.B. Ryholt (1997) (på engelska). The Political Situation in Egypt during the Second Intermediate Period, c.1800-1550 BC. Carsten Niebuhr Institute Publications. "20". Köpenhamn: Museum Tusculanum Press. sid. 220. ISBN 978-8772894218
