Hofors är uppbyggt kring stålindustrin med anor i ett gammalt järnbruk från 1600-talet. Hofors omnämns för första gången 1549, då som Hoffors.[7]
Orten var dock sedan vikingatiden vallområde för bönderna i Torsåker, som på somrarna tog dit sina djur och hade dem på sommarbete. Bruket utvecklades sedermera till en modern industriort med ett stålverk inom Ovako-koncernen, Hofors största arbetsgivare. Näst största arbetsgivare är Hofors kommun.
Ägare till Hofors bruk var under 1600- till 1800-talet släkten Petre. Den kanske mest kände i släkten Petre var Thore Petre, brukspatron och riksdagsman, som arbetade mycket för att barn skulle få gå i skolan, något som inte alls var självklart på 1800-talet.
Släkten Petre gav namn åt Torsåkers första skola på 1700-talet (nerlagd), "Petreskolan i Prästhyttan", och Thore Petre själv har gett namn åt en av Hofors nuvarande skolor, Petreskolan utöver det finns Värnaskolan, Hagaskolan (numera nedlagd) och Lillåskolan. För de yngre barnen finns det förskolor både i Robertsholm, Born, Lillån, på Västerhöjden och i centrum. Gymnasieskolan och komvux Björkhagsskolan ligger också i närheten av centrum.
I slutet av 1800-talet moderniserades produktionen, i det att flera av de mindre järnbruken släkten ägde lades ned och tillverkningen koncentrerades till Hofors, där ett modernt bessemersmältverk uppfördes. Två masugnar även och på 1880-talet ett götvalsverk. Vid sekelskiftet 1900 hade bruket 500 anställda, förutom gruvarbetare och skogsarbetare som lydde under bruket.[8] Befolkningen i Hofors har minskat kraftigt under senare år.
Hofors ingick efter Kommunreformen 1863 i Torsåkers landskommun. 1925 utbröts ur denna Hofors landskommun. Dessa uppgick 1971 i Hofors kommun med Hofors som centralort.[9]
Anm.: 1930-1935 som Hofors med Born, 1940 som Hofors med Born och Fagerstaberg. Sammanvuxen med Robertsholm 1975. Robertsholm utbruten 2015 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
De viktigaste busslinjerna är linje 141 mot Sandviken via Storvik och Kungsgården samt linje 241 som går mellan Falun och Gävle via Hofors, Storvik och Kungsgården.
Hofors ligger utefter landsvägen E16 mellan Falun och Storvik.
Avstånd och restid
Avstånd
Tåg
Buss
Bil
Stockholm
220 km
2 tim 40 min
3 tim 30 min
2 tim 30 min
Arlanda
185 km
2 tim 20 min
-
2 tim
Gävle
55 km
40 min
60 min
40 min
Sandviken
33 km
23 min
45 min
30 min
Falun
40 km
25 min
40 min
30 min
Borlänge
59 km
45 min
-
1 tim
Västerås
140 km
2 tim 50 min
-
1 tim 30 min
Örebro
207 km
2 tim
(från Torsåker)
-
2 tim 50 min
Hofors hembygdsgård
Hofors hembygdsgård består framförallt av två arbetarbostäder från 1870-talet. I byggnaderna finns museum med rum som visar hur bruksfamiljer levde under 1880-, 1920-, 1950- och 1980-talen.[20] Hembygdsgården har också utställningar med Hofors historia och en utställning om Kerstin Hesselgren, Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot.[21]
I hembygdsgården finns även olika föremål från bruket, däribland en fallhammare som var i drift 1920–1989.
Hofors hembygdsgård, arbetarbostäderna.
Hofors hembygdsgård, föremål från bruket.
Idrott
Någon kilometer utanför tätorten ligger Hoforsbacken, en mindre skidanläggning som drivs ideellt i Friluftsfrämjandets regi. Skidanläggningen har fem nedfarter och två liftar. Friluftsfrämjandet driver här en populär skidskola för olika åldrar och alldeles bredvid ligger crossbanan. I Hofors i direkt anslutning till Petreskolan ligger Hoforshallen (badhus, 2 gym och gymnastiksal) och ca 50 meter därifrån finns en inomhushall för BMX- och skateboardåkning, Ishallen där Hofors Hockey Club håller till, möjligheter till att utöva friidrott, skidspår och fotbollsplaner. Strax utanför Böle industriområde ligger Hofors Ridklubb. Utanför Robertsholm finns en kanotklubb som stått värd för SM i kanot-sprint. Förbi Edskevall i Dalkarsboviken ligger en vattenskidklubb. I Långnäs ligger dessutom en golfbana som blivit framröstad såsom en av landets vackrare. Det finns flera allmänna badplatser och möjligheter till fiske. Är man intresserad av långfärdsskridskor erbjuder Edsken och Pråmleden fina banor.
Hammardammen; Ur Hammardammen tog reningsverket in dricksvattnet till Hofors befolkning. Men nu tar reningsverket in vatten från sjön Hyen utanför bostadsområdet Robertsholm.
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
^Strandvik, S: "Gästrikeberg", sidan 199. Jernkontoret, 2001.
^Uppfinningarnas bok band V, 2:a upplagan, s. 393.
Strandvik, Sofia (2001). Gästrikeberg: en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Torsåkers, Ovansjö, Hofors, Järbo, Hedesunda, och Årsunda socknar samt Sandvikens stad. Jernkontorets bergshistoriska utskott. H, 1101-5284 ; 113Atlas över Sveriges bergslag. Stockholm: Jernkontoret. Libris8841741. ISBN 99-2015871-2
